I dagens värld spelar Sampo (isbrytare, 1960) en grundläggande roll i samhället. Oavsett om det är inom teknik, kultur, politik eller någon annan aspekt av vardagen har Sampo (isbrytare, 1960) en betydande inverkan. Från dess ursprung till nutid har Sampo (isbrytare, 1960) varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket genererat konstant intresse från både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska Sampo (isbrytare, 1960)s roll i dagens samhälle, analysera dess inflytande inom olika områden och dess relevans i den samtida världen.
| |||
![]() | |||
Allmänt | |||
---|---|---|---|
Typklass/Konstruktion | Isbrytare | ||
Fartygsklass | Karhu-klass | ||
Historik | |||
Byggnadsvarv | Wärtsilä-koncernen A/B Sandvikens Skeppsdocka och Mekaniska Verkstad, Helsingfors, Finland | ||
I tjänst | 1960 | ||
Öde | såld till Kemi stad (1986) för turistbruk | ||
Tekniska data | |||
Längd | 75,68 m | ||
Bredd | 17,4 m | ||
Djupgående | 7 m | ||
Deplacement | 3 542 ton[1] | ||
Maskin | Diesel-elektriska motorer, 4 propellrar; 6 000 kW | ||
Maximal hastighet | 16 knop | ||
Bestyckning | 4 luftvärnspjäser förvarade på land | ||
Sampo var en finländsk isbrytare, som tjänstgjorde mellan 1960 och 1985. Den togs ur tjänst eftersom den blev för smal för att bryta rännor åt stora moderna fartyg. Sampo har sedan dess använts som ett arktiskt turistfartyg i farvattnen utanför Kemi.[1]
Turisterna kan klä sig i särskild isolerande overall och bada i isvattnet.[1]