Sammu-ramat
I dagens artikel kommer vi att utforska den spännande världen av Sammu-ramat, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från dess inverkan på samhället till dess relevans idag, har Sammu-ramat genererat oändliga debatter, forskning och upptäckter som har berikat vår förståelse av detta ämne. Oavsett om du brinner för Sammu-ramat eller bara är intresserad av att lära dig mer om det, kommer den här artikeln att ge dig en omfattande och uppdaterad titt på detta fascinerande ämne. Gör dig redo att fördjupa dig i världen av Sammu-ramat och upptäck allt den har att erbjuda oss!
| Sammu-ramat | |
_(possibly)_-_Queen_Semiramis,_Queen_of_Assyria_(9th_C_BC)_at_Her_Toilet,_Receiving_a_Report_of_the_Revolt_of_Her_Troops_(after_Guercino)_-_485058_-_National_Trust.jpg) | |
| Sysselsättning | Gemål |
|---|---|
| Befattning | |
| Kung i Assyrien | |
| Make | Shamshi-Adad V |
| Barn | Adad-nirari III |
| Redigera Wikidata | |
Sammu-ramat, död efter år 811 f.Kr., var en assyrisk drottning och regent, gift med kung Shamshi-Adad V (r. 824–811/809 f.Kr.).[1]
Efter hans död var hon Assyriens regent som förmyndare för sin minderårige son, kung Adad-nirari III (r. 811/809–783 f.Kr.). Tidpunkten för hennes regentskap har utsatts till antingen 811–808 f.Kr, eller också 809–792 f.Kr. Hon är den enda av Assyriens drottningar utom Naqi'a, som hade någon form av maktposition.
Biografi
Det anses inte bevisat att Sammu-ramat formellt var regent eller endast informellt, men hon utövade oavsett om hon var regent till namnet eller inte de facto ovanligt stort inflytande under de första åren av sin sons regeringstid.
Hennes stele har återfunnits i Assur, och en inskription i Nimrud beskriver hennes stora inflytande och maktposition och antyder att hon var regent.
Eftermäle
Sammu-ramat tros vara en förebild för den grekiska mytologiska figuren Semiramis.
Referenser
- ^ Novotny, Jamie (2004). Baker, Heather D. (ed.). Sammu-rāmat or Sammu-ramāt. Prosopography of the Neo-Assyrian Empire 3/1. Helsinki: The Neo-Assyrian Text Corpus Project. ISBN 951-45-9056-2.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.