I den här artikeln kommer Salomon Cronhielm af Hakunges inverkan på det samtida samhället att utforskas. Sedan dess uppkomst har Salomon Cronhielm af Hakunge väckt kontinuerligt intresse och debatt inom olika områden, vare sig det är inom politik, populärkultur, vetenskap eller i människors vardag. Under åren har Salomon Cronhielm af Hakunge varit föremål för studier och forskning som har försökt förstå dess inflytande på hur vi relaterar, tänker och verkar i världen. Utan tvekan har Salomon Cronhielm af Hakunge varit huvudpersonen i viktiga transformationer, som genererat kontroverser, beundran och reflektioner som positionerar det som ett relevant ämne idag. I den meningen blir det intressant att analysera de olika aspekterna kring Salomon Cronhielm af Hakunge och dess inverkan på det samtida samhället.
Salomon Cronhielm | |
![]() | |
Född | 1666[1][2] |
---|---|
Död | 24 februari 1724[1][2] Stockholm[2] |
Medborgare i | Sverige[2] |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Landshövding i Värmlands län (1707–1714) | |
Maka | Charlotta Sparre (g. 1695–1724)[2] |
Barn | Axel Cronhielm af Hakunge (f. 1699)[3][2] Beata Cronhielm af Hakunge (f. 1700)[3][2] |
Föräldrar | Polykarpus Cronhielm[3][2] Hebbla Standorph[3][2] |
Släktingar | Gustaf Cronhielm (syskon)[2] |
Redigera Wikidata |
Salomon Cronhielm af Hakunge, född 1666, död 24 februari 1724 i Stockholm, var en svensk greve och riksråd[4][5][6][7], son till Polykarpus Cronhielm och Hebbla Standorph[8], i sin tur sondotterdotter till Jöran Persson.
Cronhielm af Hakunge blev 1694 kammarherre, och 1698 utnämnd till stallmästare.[9] 1707 utsågs han till landshövding över Närke och Värmland och 1714 till ombudråd och chef för handelsexpeditionen. 1719 upphöjdes han till riksråd och grevlig värdighet. Cronhielm stod nära Karl XI under dennes sista år. Vid riksdagen 1713/14 framträdde han som kungens försvarare och beskylldes av oppositionen för flatterie.[10]
Han gifte sig 10 november 1695 på Gripsholm i Kärnbo med Charlotta Sparre.
Deras barn var: