I dagens värld har Sagogn blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har Sagogn fångat uppmärksamheten hos människor från olika områden, genererat motstridiga åsikter och passionerade diskussioner. Det spelar ingen roll om det är en vetenskaplig upptäckt, en offentlig person eller en historisk händelse, Sagogn har lyckats överskrida gränser och väcka uppmärksamhet från samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska inverkan och relevans av Sagogn i vår värld idag, och analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet.
Sagogn | |
rätoromanska: Vischnaunca da Sagogn | |
Kommun | |
Land | ![]() |
---|---|
Kanton | ![]() |
Region | Surselva |
Höjdläge | 767 m ö.h. |
Koordinater | 46°47′23″N 9°15′13″Ö / 46.78972°N 9.25361°Ö |
Yta | 6,92 km²[1] |
Folkmängd | 766 (2023-12-31)[2] |
Befolkningstäthet | 111 inv./km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 7152 |
Kommunkod | 3581 |
Geonames | 7287015 |
Språk | rätoromanska |
Sagogns läge i Schweiz
| |
Detaljkarta kommunindelning
| |
Webbplats: http://www.sagogn.ch | |
Sagogn (föråldrat tyskt och tidigare officiellt namn Sagens) är en ort och kommun i regionen Surselva i kantonen Graubünden, Schweiz. Kommunen har 766 invånare (2023).[2]
Traditionellt har så gott som hela befolkningen haft sursilvansk rätoromanska som modersmål. Mot slutet av 1900-talet har dock en betydande tyskspråkig minoritet vuxit fram, huvudsakligen genom inflyttning. Vid folkräkningen 2000 hade 40% av befolkningen tyska som huvudspråk. Språket i skolan är alltjämt surselvisk rätoromanska. Kommunen är officiellt enspråkigt rätoromansk, men förvaltningen är i praktiken är tvåspråkig.
Vid reformationen förblev Sagogn katolskt, men en minoritet i församlingen bröt sig ut och bildade en reformert församling, som dock inte fick en egen kyrkobyggnad förrän 1743. Religiösa konflikter under årtiondena runt sekelskiftet 1700 (rätoromanska "embrugls da Sagogn", tyska "Sagenser Handel") var nära att leda till inbördeskrig i Graubünden. [3]
Tre fjärdedelar av de förvärsarbetande pendlar ut från Sagogn, främst till närbelägna staden Ilanz/Glion en halvmil västerut.
|