Sävars socken

I dagens värld är Sävars socken en fråga som har fått stor betydelse i samhället. Sedan flera år tillbaka har Sävars socken varit föremål för debatt och analys inom olika områden, från politik till teknik, inklusive kultur och utbildning. Relevansen av Sävars socken ligger i dess inverkan på människors dagliga liv, samt dess inflytande på utvecklingen av samhället som helhet. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska vilken roll Sävars socken spelar i olika aspekter av det moderna livet och undersöka hur dess närvaro fortsätter att forma vår miljö och upplevelser.

Ej att förväxla med Sävare socken.
Sävars socken
Socken
LandSverige
LandskapVästerbotten
KommunUmeå kommun
Bildad1823
Area786 kvadratkilometer
Upphov tillSävars kommun
Sävars församling
MotsvararSävars distrikt
TingslagVästerbottens södra domsagas tingslag (–)
Umeå tingslag (–)
Karta
Sävars sockens läge i Västerbottens län.
Sävars sockens läge i Västerbottens län.
Sävars sockens läge i Västerbottens län.
Koordinater63°54′18″N 20°32′59″Ö / 63.905°N 20.54972222°Ö / 63.905; 20.54972222
Koder, länkar
Sockenkod0153
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Sävars distrikt
Redigera Wikidata

Sävars socken i Västerbotten ingår sedan 1974 i Umeå kommun och motsvarar från 2016 Sävars distrikt.

Socknens areal är 785,99 kvadratkilometer, varav 766,06 land.[1] År 2000 fanns här 6 128 invånare.[2] Tätorterna Täfteå, Botsmark och Bullmark samt tätorten och kyrkbyn Sävar med sockenkyrkan Sävars kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Sävars församling utbröts 1823 ur Umeå landsförsamling.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Sävars församling och för de borgerliga frågorna till Sävars landskommun. Ur landskommunen utbröts 1925 Holmöns landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Umeå kommun.[2] Församlingen uppgick 2007 i Sävar-Holmöns församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Sävar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västerbotten. De indelta soldaterna tillhörde Västerbottens regemente.[4]

Geografi

Sävars socken ligger kring Sävarån och Täfteån öster och norr om Umeå. Socknen är utanför ådalarna en flack och myrrik skogsmark något mer kuperad i norr innanför kustområdet.[5][6][1]

Byar

Fornlämningar

Från stenåldern är cirka 15 boplatser funna. 20 gravrösen är funna vid bronsålderns kustlinje. Tomtningar och labyrinter har påträffats i skärgården.[5][6][7][8]

Namnet

Namnet (1539 Szeuara) kommer från kyrkbyn. Förleden kan vara sä(r), 'sjö' syftande på havet. Efterleden kan vara vara, 'höglänt markområde; stenig skogsbacke; grusmark'.[9][6]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sävars socken 1830–1990
ÅrFolkmängd
1830
  
1 133
1840
  
1 828
1850
  
2 263
1860
  
2 601
1870
  
2 889
1880
  
3 199
1890
  
3 412
1900
  
3 276
1910
  
3 354
1920
  
3 491
1930
  
3 425
1940
  
3 600
1950
  
3 529
1960
  
3 342
1970
  
3 802
1980
  
4 876
1990
  
5 756
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sävar socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Sävar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sävars socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sävars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Fahlgren, Karl, red (1973). Blad ur Sävar sockens historia: utarb. på uppdrag av socknens kommunstyrelse. Umeå: Kommunkansliet (distr.). Libris 490906 
  • Bredberg, Calle (2006). Sävar: Sveriges sista slagfält : anno 19:de augusti 1809 ; Sävarån : fiskeådran. Sävar: Sävar hembygdsförening. Libris 10144826 
  • Persson, Anders; Bagger Folke (2007). Sävar: Sveriges sista slagfält : anno 19:de augusti 1809. Sävar: Sävar hembygdsförening. Libris 10652281 
  • Sandström, Allan (2000). ”När kriget slutade i Sävar”. Västerbotten / (Stockholm : Svenska turistfören. (STF), 2000): sid. 52-61 : färgill..  Libris 3352944
  • Sävar kyrka 50 år. Kyrkporten : hälsning till församlingsborna i Sävar och Holmön, 1984:3. Sävar: Sävar församling. 1984. Libris 10936345 
  • Tedestedt, Robert (1999). ”Tragedin i Sävar”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1999:2,: sid. 49-55 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 10144553

Externa länkar

v • r
Socknar i landskapet Västerbotten
Västerbottens landskapsvapen