I dagens värld har Ryska federationens yttre underrättelsetjänst blivit ett ämne av stor relevans och intresse för otaliga människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess inflytande på kulturen eller dess betydelse i historien, har Ryska federationens yttre underrättelsetjänst fångat uppmärksamheten hos både forskare, experter och entusiaster. Dess relevans överskrider gränser och täcker olika områden, vilket gör det till ett ämne för djup analys och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ryska federationens yttre underrättelsetjänst och dess inverkan på den samtida världen, analysera dess historiska relevans, dess nuvarande inflytande och dess möjliga konsekvenser i framtiden.
Ryska federationens underrättelsetjänst SVR Служба внешней разведки Российской Федерации | |
![]() | |
Underordnad | Ryska federationens president |
---|---|
Syfte | Underrättelsetjänst |
Föregångare | KGB |
Inrättad | 18 december 1991 |
Myndighetschef | Sergej Jevgenijevitj Narysjkin |
Webbplats | svr.gov.ru |
Ryska federationens yttre underrättelsetjänst (SVR), (ry: Служба внешней разведки, Sluzjba vnesjnej razvedki) är en rysk, federal myndighet med ansvar för Rysslands utrikes underrättelsetjänst direkt underställd Ryska federationens president. Till skillnad från sin inrikes motsvarighet, Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB), är SVR framförallt inriktad mot verksamhet i utlandet. Myndigheten är dessutom huvudsakligen utformad för civil underrättelseverksamhet; dess militära motsvarighet är Huvudstyrelsen för underrättelseverksamhet (GRU).
SVR har till uppgift att skydda individen, samhället och staten från externa hot. Den skall därvid:
Personalen tillhör inte den Ryska federationens väpnade styrkor men är militär personal med militära grader. De bär samma uniform som de väpnade styrkorna, med rött som truppslagsfärg.[1]
|