Rut Hillarp

I dagens artikel kommer vi att grundligt utforska Rut Hillarp och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans idag har Rut Hillarp varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden. Vi kommer att analysera dess historiska, sociala och ekonomiska betydelse, såväl som dess roll i bildandet av åsikter och attityder. Genom olika perspektiv och förhållningssätt kommer vi att försöka bättre förstå vilken roll Rut Hillarp spelar i vårt samhälle och hur det har utvecklats över tid. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och reflektionsresa om Rut Hillarp.

Rut Hillarp
Född21 februari 1914
Lunds stadsförsamling
Död11 november 2003 (89 år)
Enskede församling, Sverige
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, översättare och litteraturvetare
MakeBirger Valdemar Hilding Thorén
(till 1948)
SläktingarNils-Åke Hillarp (bror)
Utmärkelser
Samfundet De Nios Särskilda pris (1992)
Sten Hagliden-priset (1997)
Redigera Wikidata

Rut Gunhild Hillarp, född 21 februari 1914 i Lunds stadsförsamling, död 11 november 2003 i Enskede församling i Stockholm, var en svensk författare, översättare, litteraturvetare, målare och tecknare.

Biografi

Hillarp, som blev filosofie licentiat i litteraturhistoria 1945, var adjunkt, senare lektor vid Statens normalskola 1947–1976 och vid Södra Latin 1976–1979. Hon debuterade med diktsamlingen Solens brunn (1946), som följdes av både lyriska och episka verk. Hon tillhörde en internationell modernistisk tradition och räknades som en av de ledande i den svenska 40-talismen. Det modernistiska formspråket och den erotiska laddningen präglar hela hennes skapande som förutom diktsamlingarna och de lyriska romanerna även innefattar filmer samt konstnärliga fotografier i dubbelkopieringsteknik. Omslaget till Dina händers ekon (Bonnier, 1948) gjordes av den samtida konstnären Randi Fisher, som liksom Hillarp var ganska ensam som kvinnlig utövare i en mansdominerad litterär respektive konstnärlig kontext. Som konstnär medverkade hon utställningen Målande skrivare och skrivande målareLilla Paviljongen i Stockholm 1954. Hennes konst består av nonfigurativa kompositioner utförda i akvarell, gouache eller tusch.

Birgitta Holm utgav 2011 en biografi över henne med titeln Rut Hillarp: poet och erotiskt geni.

Hillarp översatte dikter av Kathleen Raine som återfinns i Den osedda rosen: dikter (Ellerström, 1988; även tolkningar av Lasse Söderberg och Erik Lindegren).

Familj

Rut Hillarp var dotter till köpman Nils Bengtsson och Hulda, född Johansson, samt syster till Nils-Åke Hillarp. Hon var till 1948 gift med Birger Valdemar Hilding Thorén (1901–1983).

Bibliografi

  • "Den Gamla och den Nya människan: en studie i Hans Alienus' tillkomsthistoria". I: Samlaren, 1944
  • Solens brunn 1946 (diktsamling)
  • Dina händers ekon 1948 (d:o)
  • Båge av väntan 1950 (d:o)
  • Blodförmörkelse 1951 (lyrisk roman)
  • Sindhia 1954 (d:o)
  • En eld är havet 1956 (roman)
  • Kustlinje 1963 (dagboksroman)
  • Socialister om litteratur 1972
  • Spegel under jorden 1982 (dikt-bildsamling)
  • Penelopes väv 1985 (d:o)
  • Strand för Isolde 1991 (d:o)
  • Nattens språk 1995 (d:o) (i urval av Lasse Söderberg)
  • Sindhia (nyutgåva) 2000
  • Dagboken 2011 (i urval av Birgitta Holm)

Filmer

Utställningar

  • De fotografiska bilderna har visats på ett antal gallierer och utställningar i Sverige.

Priser och utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok, läst: 19 april 2018.
  2. ^ Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/20 (1914-1916), bildid: 00106233_00012, födelse- och dopbok, s. 9, läs onlineläs online, läst: 19 april 2018, ”68,Febr.,21....Rut Gunhild, Fader: Handlande Nils Bengtsson,(18)53 13/8//Moder: h.h. Hulda Amalia Bengtsson, No 15 A Öster? Hesskeholm,(18)81 24/5”.
  3. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1728509co0047972.
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ Hillarp, Rut G, författarinna, bildkonstnär, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 484.

Vidare läsning