I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Rullstolsfäktning. Från dess ursprung till dess utveckling genom historien har Rullstolsfäktning varit en grundläggande del av samhället och skapat genomslag på olika områden i det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Rullstolsfäktning till ett ämne av intresse för alla som är intresserade av att utöka sin kunskap om detta ämne. Från dess inverkan på populärkulturen till dess relevans idag, kommer vi att dyka in i en detaljerad analys som gör att vi till fullo kan förstå vilken betydelse och roll Rullstolsfäktning spelar i vår värld. Missa inte denna kompletta guide som tar dig att upptäcka allt du behöver veta om Rullstolsfäktning!
Rullstolsfäktning är en variant av fäktning som är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Sporten administreras internationellt av International Wheelchair and Amputee Sports Federation (IWASF) och i Sverige av Svenska Fäktförbundet.[1] Den har varit en paralympisk idrott sedan Paralympiska sommarspelen 1960 i Rom i Italien.
Fäktning för rörelsehindrade utvecklades av Ludwig Gutmann som grundade de Paralympiska spelen.[2] De tävlande skall ha en försvagning i ben eller fötter. För att svärdarmarna skall vara direkt vända mot varandra fixeras rullstolarna i 110 graders vinkel mot varandra i golvet. Avståndet mellan dem bestäms av den fäktare som har kortast armräckvidd.[3]
Rullstolsfäktning omfattar tre discipliner: florett, sabel och värja. I individuella tävlingar fäktar man 3 x 3 minuter, eller först till 15 poäng[4] I grundomgången stoppar man vid 5 vunna poäng.[3]
Man tävlar i tre klasser, A, B och C. Klass A omfattar fäktare med full rörlighet i överkropp och fäktningsarm och god balans. Några använder inte rullstol till vardags.[2] Klass B omfattar fäktare med försämrad rörlighet i överkroppen och försämrad balans och klass C, som inte ingår i de paralympiska spelen, omfattar fäktare med funktionshämning i både armar och ben.