Rolf Pipping

I dagens värld har Rolf Pipping blivit ett ämne av allt större intresse för många människor. Oavsett om det är för dess historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande på samtida kultur, har Rolf Pipping fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. När vi utforskar de olika aspekterna av Rolf Pipping möter vi en stor mångfald av åsikter, perspektiv och känslor som får oss att reflektera över dess betydelse och mening i våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Rolf Pipping för att upptäcka dess många dimensioner och bättre förstå dess inverkan på vår verklighet.

Rolf Pipping
Född1 juni 1889
Kiel
Död7 december 1963 (74 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
SysselsättningFilolog, språkvetare, författare, universitetslärare
ArbetsgivareÅbo Akademi
BarnKnut Pipping (f. 1920)
Gunnar Pipping (f. 1927)
FöräldrarHugo Pipping
Redigera Wikidata

Hugo Rudolf "Rolf" Pipping, född 1 juni 1889 i Kiel, Tyskland, död 7 december 1963 i Helsingfors, var en finlandssvensk språkvetare.

Pipping blev filosofie doktor 1919 samt var professor i filologi och svenska språket vid Åbo Akademi 1928–1956 och rektor där 1936–1942.

Rolf Pipping var son till professor i svenska språket Knut Hugo Pipping och Anna Constance Westermark, gift den 12 december 1918 i Stockholm med Estrid Augusta Constance Jägerskiöld, dotter till zoologen Leonard Jägerskiöld. Han var far till Ulla Ehrenkrona (1919–2016), Knut Gunnar Pipping (1920–1997), Olof Runar Pipping (1923–1944) och Gunnar Hugo Leonard Pipping (1927–2015).

I sin filologiska forskning har Pipping bland annat ederat och publicerat studier kring Erikskrönikan. Han är även känd för att år 1912 ha myntat begreppet finlandssvensk. Tidsandan var i början på 1910-talet sådan att den svenskspråkiga befolkningen i Finland kände starkt behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. En namntävling utlystes i tidningen Studentbladet och Rolf Pippings förslag finlandssvensk vann allmänt bifall. Vidare räknas också till Rolf Pippings förtjänst att ha 1938 myntat begreppet sakprosa.

Pipping utnämndes 1954 till hedersdoktor vid Göteborgs universitet.

Bibliografi i urval

Forskning rörande Erikskrönikan

  • Erikskrönikans ordskatt enligt texten i Cod. Holm. D 2. Doktorsavhandling, Åbo 1919.
  • Erikskrönikan enligt Cod. Holm. D.2 jämte avvikande läsarter ur andra handskrifter. Stockholm 1921. (Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 47 (= häfte 158.)
    • Nytryck med tillägg: Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet, häfte 231, band 68. Uppsala 1963.
  • Kommentar till Erikskrönikan. Helsingfors 1926. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland.)

Forskning rörande fornsvenska lagtexter

  • Strödda anteckningar till de fornsvenska lagarna 1931.
  • "Anteckningar till Västgötalagen" Arkiv för nordisk filologi 35, 1948, s.1–100.
  • Fsv. flokker såsom lagterm ; Ordspråksstudier. 2:3 A 1962.
  • Västgötalagens stadgande om svearna och konungavalet.

Övrigt

  • Huru man inte bör skrifva. Helsingfors 1920.
  • 1922 – Uttrycksbehov och stilarter
  • Potenserande genitiv. Helsingfors 1937.
  • Språk och stil. Åbo 1940. Andra upplagan, Stockholm 1964.
  • 1940 – En genusuppgift hos M.O. Wexionius-Gyldenstolpe
  • Om några grundtankar i Ferdinand de Saussures föreläsningar över allmän språkvetenskap. Lund 1946.
  • 1949 – Hyllningsskrift till Rolf Pipping : 1 juni 1949 (medförfattare)
  • 1953 – Namnen Grab, Grabbe och Grabbacka i Karis
  • 1960 – Ordspråksstudier. 2:2 ; Innehållsförteckning till Studier i nordisk filologi bd 1-50(1910-1960)
  • 1963 – Ordspråksstudier. 2:3 B, C
  • Utg.-år okänt – Fsv. torsbelgbune

Förkortningar

  1. Fsv.= fornsvenska

Referenser

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 10285371q.
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221141746, läst: 20 december 2022.
  3. ^ Pipping, Rolf i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  4. ^ D-Uppsats (sid 26), Lunds universitet[död länk]
  5. ^ Rolf Pipping: "Språk och stil." Finsk tidskrift 10, 1938, 202–214 och 267–276, särskilt s. 272.
  6. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 39. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 

Källor