I dagens värld har Rolf Aggestam blivit ett ämne av stort intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess inflytande på olika områden, är Rolf Aggestam ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Genom historien har Rolf Aggestam varit föremål för studier, debatt och reflektion, och dess betydelse förblir giltig idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rolf Aggestam, och analysera dess relevans och inverkan i den samtida världen.
Rolf Aggestam | |
Född | Rolf Waldemar Aggestam 21 december 1941 Bromma församling, Stockholm |
---|---|
Död | 27 december 2020 (79 år) |
Yrke | Författare, översättare |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Språk | Svenska |
Verksam | 1973–2020 |
Priser | Sveriges Radios Lyrikpris Eyvind Johnsonpriset De Nios Vinterpris Gerard Bonniers lyrikpris Aspenströmpriset Karl Vennbergs pris |
Rolf Waldemar Aggestam, född 21 december 1941 i Bromma församling i Stockholm,[1] död 27 december 2020,[2][3] var en svensk poet, författare och översättare.[4]
Rolf Aggestam växte upp i Nockeby i Bromma. Han bedrev på 1960-talet universitetsstudier i Lund där han avlade filosofie kandidatexamen. Han har varit journalist i Malmö.[4]
Som översättare har han bland annat översatt Walt Whitman. Aggestam var redaktör för tidskriften Lyrikvännen 1973–1977. Åren 1987 till 1996 satt han i redaktionen för den litterära kalendern Halifax tillsammans med poeten Katarina Frostenson.[4]
|