Robert Luther
Numera har Robert Luther blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Robert Luther avsevärt påverkat människors liv, både personligt och professionellt. Sedan dess uppkomst har Robert Luther genererat omfattande debatt och har varit föremål för många studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj alla aspekter relaterade till Robert Luther, från dess ursprung till dess inflytande idag. Vi kommer att analysera hur Robert Luther har format våra beteenden, våra interaktioner och vår miljö, och reflektera över de utmaningar och möjligheter det ger.
| Karl Theodor Robert Luther | |
.jpg) Karl Theodor Robert Luther, 9 oktober 1869. | |
| Född | Karl Theodor Robert Luther[1] 16 april 1822[2] Świdnica[2] |
|---|---|
| Död | 15 februari 1900[2] (77 år) Düsseldorf[2], Tyskland |
| Medborgare i | Konungariket Preussen[2] |
| Utbildad vid | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin[2] Universitetet i Wrocław[2]  |
| Sysselsättning | Astronom[2], upptäckare av asteroider[2] |
| Befattning | |
| Direktor (1851–)[2] | |
| Arbetsgivare | Berlins observatorium (1848–1851)[2] Sternwarte Düsseldorf (1851–)[2] |
| Barn | Wilhelm Luther (f. 1860)[2] |
| Utmärkelser | |
| Lalandepriset (1852)[2] Lalandepriset (1853)[2] Lalandepriset (1854)[2] Fellow of the Royal Astronomical Society (1854) Hedersdoktor vid Bonns universitet (1855)[3] Lalandepriset (1855)[2] Lalandepriset (1859)[2] Lalandepriset (1860)[2] Lalandepriset (1861)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Theodor Robert Luther, född 16 april 1822 i Schweidnitz i den preussiska provinsen Schlesien (nuv. Świdnica i Polen), död 15 februari 1900 i Düsseldorf, var en tysk astronom.
Luther blev 1851 direktor efter Franz Brünnow vid observatoriet i Bilk vid Düsseldorf. Han ägnade sig huvudsakligen åt observationer av asteroiderna, av vilka han 1852–1890 upptäckte 24, samt deltog i utarbetandet av de så kallade akademiska stjärnkartor, som utgavs av Berlinakademien.
För sina vetenskapliga förtjänster erhöll han sju gånger (1852–1861) Lalandepriset av Franska vetenskapsakademin, invaldes 1854 till medlem av Royal Astronomical Society i London och blev 1855 hedersdoktor vid Bonns universitet.
Två av hans upptäckter har senare visat sig ha ovanliga egenskaper: Dubbelasteroiden 90 Antiope och den långsamt roterande 288 Glauke.
Asteroiden 1303 Luthera och kratern Luther på månen har fått sina namn till hans ära.[4][5]
Upptäckter
| 241 Germania | 12 september 1884 |
| 247 Eukrate | 14 mars 1885 |
| 258 Tyche | 4 maj 1886 |
| 288 Glauke | 20 februari 1890 |
Se även
Källor
- Luther, Karl Theodor Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Referenser
- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1173215837749153-1, läst: 28 februari 2025.
- ^ Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 5, unknown value, s. 106-107, läs online, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 28 februari 2025 .
- ^ Mathematics Genealogy Project, Mathematics Genealogy Project-ID: 166470, läst: 28 februari 2025.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – 1303) Luthera. Springer Berlin Heidelberg. sid. 107. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1304. Läst 13 november 2020
- ^ ”Luther on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3523. Läst 18 februari 2024.
|