Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera på djupet Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, en figur/ämne/känsla/tema som har fångat uppmärksamheten och nyfikenheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap är ett fenomen/trend/aspekt som har genererat stort intresse och debatt i det samtida samhället och det är viktigt att förstå dess inverkan och relevans i dagens värld. På dessa sidor kommer vi att undersöka olika aspekter och perspektiv av Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande inom olika områden av det dagliga livet. Med hjälp av experter och vittnesmål kommer vi att försöka belysa detta fascinerande/fascinerande/kontroversiella ämne, i syfte att ge en mer komplett och berikande bild av Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
DepartementFörsvarsdepartementet
Organisationstypstatlig förvaltningsmyndighet
Inrättad1928
Nedlagd1946
EfterföljareRiksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE), inrättades 1928[1] som en svensk statlig myndighet med ansvar för fredstida planering och uppbyggnad av reservlager för samhällsviktiga råvaror. RKE grundades som en följd av de lärdomar Sverige dragit av första världskriget och den ransonering som då infördes. Man ansåg att inre oro och produktionsstörningar på detta sätt kunde minimeras. RKE samarbetade bland annat med Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) under det tidiga 1930-talet i praktiska försök med bildrift med generatorgas, gengas. År 1946 övertogs bland annat RKE:s uppgifter av den 1947 nyinrättade organet Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap som verkade fram till 1962 innan den uppgick i Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF).

Källor

Fotnoter