Rida, rida ranka

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Rida, rida ranka, utforska dess många aspekter, undersöka dess ursprung och analysera dess inverkan på dagens samhälle. I århundraden har Rida, rida ranka varit föremål för beundran, studier och debatt, och dess inflytande sträcker sig till så olika områden som vetenskap, kultur, politik och underhållning. Genom denna omfattande analys kommer vi att reda ut myterna och realiteterna kring Rida, rida ranka, och erbjuda ett nytt perspektiv på ett ämne som fortsätter att fånga vårt intresse och förundran. Förbered dig på en spännande resa genom historien och innebörden av Rida, rida ranka, och upptäck varför den fortsätter att vara relevant i den samtida världen.

Drottning Blanka av Namur rider ranka med sonen Håkan VI av Norge i Historiemålningen "rida ranka" av Albert Edelfelt från 1877.
Från Sveriges Radios folkmusikinspelningar. Bohuslänsresan, kompletterande inspelningar 1960.

Rida, rida ranka är en folklig barnramsa som är känd i hela Norden.

Zacharias Topelius publicerade en variant av Rida, rida ranka-ramsan i sin samling Läsning för barn 1871. I anslutning till ramsan skrev han en liten berättelse om drottning Blanka av Namur, Magnus Erikssons drottning, som sjunger visan för sin son Håkan, sedermera kung av Norge. I berättelsen figurerar Margareta, Valdemar Atterdags dotter, som giftes bort vid 10 års ålder med Håkan.

Innehållet i Topelius tolkning inspirerade konstnären Albert Edelfelt till sin målning "Rida ranka" som i sin tur inspirerade docenten i estetik i Lund Hans Henric Hallbäck till visan Rida ranka med musik av August Ekenberg.

Ett hundratals uppteckningar och inspelningar av olika varianter av ramsan finns hos Svenskt visarkiv.

Variation av den "folkliga texten" ur Visbok, 1923.

Rida rida Ranka
hästen heter Blanka
Vart ska vi rida?
Till en liten piga
Vad kan hon heta?
Jungfru Margareta
den tjocka och den feta
...

Hans Henric Hallbäcks text

Rida, rida ranka,
hästen heter Blanka.
Liten riddare så rar
ännu inga sporrar har.
När han dem har vunnit,
barndomsro försvunnit.
...

Referenser

Noter
  1. ^ Bendixson, Nanna; f. Sohlman (1923). Visbok.: Dikter, visor och barnramsor ur handskrifter och skillingtryck valda och utg. av N. B.. Stockholm. Libris 2547014 
Tryckta källor

Externa länkar