Rhipsalideae
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Rhipsalideae. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans inom olika områden. Vi kommer att lära oss om dess historia, dess särdrag och de möjliga framtida prognoser den kan ha. Rhipsalideae är ett ämne av stort intresse och ger oss möjlighet att fördjupa oss i dess natur för att bättre förstå dess påverkan på vår miljö. Följ med oss på denna upptäcktsresa och lärande om Rhipsalideae.
| Rhipsalideae | |
 Gul pendelkaktus (Lepismium ianthothele) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Kaktusväxter Cactaceae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Tribus | Rhipsalidinae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhipsalideae | |
| Auktor | DC. |
| Arter | |
| |
Rhipsalideae är en tribus inom familjen kaktusar med fyra släkten. De förekommer i större delen av Central- och Sydamerika, samt en art som även förekommer i Afrika, på Madagaskar, Sri Lanka och i södra Indien. De flesta arterna är epifyter.
Släkten
- Lepismiumsläktet (Lepismium) - förgrenar sig oregelbundet. Fruktämnet är vanligen taggigt, vårtigt eller ribbat och oftast med synliga själl.
Övriga släkten förgrenar sig från ledstyckets toppareol (gaffelgrenigt), åtminstone i grenspetsarna.
- Pendelkaktussläktet (Rhipsalis) - har vanligen långa basala grenar och kortare ledstycken i spetsarna. Ledstyckena avslutas med enkla areoler. Blommorna är vita eller vitaktiga. Fruktämnet saknar synliga fjäll och har endast i sällsynta fall borst.
- Hatiorasläktet (Hatiora) - hela plantan är uppbyggd av ledstycken som är kortare än fem cm. I spetsarna sitter flera sammanväxta areoler. Blommorna är regelbundna, ofta klart färgade i gult, rött eller rosa. Hyllebladen är endast sammanväxta vid basen och bildar en blompip som är kortare än fem mm.
- Julkaktussläktet (Schlumbergera), liknar hatiorasläktet, men blommorna är zygomorfiska och har sammanväxta hylleblad som bildar en lång blompip, över fem mm lång.