Resistor
I dagens värld har Resistor blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Dess inverkan överskrider gränser och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från hälsa till ekonomi, inklusive teknik och kultur. _Var1 har fångat uppmärksamheten hos akademiker, vetenskapsmän, affärsmän, aktivister och allmänheten och genererat alla typer av debatter, utredningar och aktioner. Dess inflytande är obestridligt och dess studier är avgörande för att bättre förstå den värld vi lever i. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Resistor och dess betydelse i vårt nuvarande samhälle, analysera dess inverkan på global nivå och reflektera över dess möjliga framtida implikationer.
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2023-11) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält. Dess resistans är ett mått på storleken av detta hinder och beräknas som kvoten mellan spänning och ström enligt Ohms lag.
Resistorn är en av de vanligaste komponenterna i elektriska kretsar. Konstruktionen består av en oftast isolerad kropp med anslutningar, där innehållet är ett motståndselement, tillverkat av ett material med känd resistivitet (ρ), i form av en stav, ett rör, folie, ytskikt eller tråd med viss längd (l) och area (A). Detta beskrivs enligt
Enheten för resistans är ohm (Ω).
Motstånd som kan anses oberoende av ström, spänning och yttre faktorer, till exempel temperatur eller ljus, kallas för "linjära motstånd" eller bara "motstånd". Om resistansen varierar med ström, spänning eller yttre faktorer benämns komponenten för "olinjärt motstånd", eller med ett namn som anger vad motståndet är beroende av.
På grund av brus i resistorer utsätts den signal som transporteras genom motståndet för distorsion. Termiskt brus och strömbrus samt dessas spänningsberoenden förorsakar störningar som i vissa applikationer behöver iakttas.
En ideal resistor saknar induktans och kapacitans. Varje verklig resistor har dock en viss impedans vilket ger en frekvensberoende signalöverföring. För en enkel tråd är den karaktäristiska impedansen
där är induktansen och kapacitansen.
Om ett motstånd kyls ned mot absoluta nollpunkten, kommer för vissa ämnen det elektriska motståndet att upphöra (supraledning).
Olika typer av resistorer
Det finns olika typer av resistorer. De flesta har en konstant resistans och kallas därför fasta resistorer. Andra har en resistans som kan varieras, till exempel skjut- och vridresistorer, och kallas därför variabla resistorer. Reglaget för att ställa in volymen på en radio är en typ av vridresistor. När volymkontrollen vrids, minskar eller ökar resistansen i en krets som reglerar ljudstyrkan.
- Kolkompositmotstånd
- Kolytskiktsmotstånd
- Metallfilmsmotstånd
- Tjockfilmsmotstånd
- Tunnfilmsmotstånd
- Metalloxidmotstånd
- Motståndsnät
- Trådlindade motstånd
- Termistor (temperaturberoende motstånd, NTC och PTC)
- Varistorn (icke-linjära, spänningsberoende motstånd)
- Fotomotstånd (ljusberoende motstånd)
Märkningsscheman för resistorer
Linjära motstånd har märkningsscheman, enligt vilka komponentvärden anges med färgband.
Färgkodning med fyra band
Schema med fyra band
| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet (multiplikator) |
Fjärde bandet (tolerans) |
|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | ×100 | |
| Brun | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) |
| Röd | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) |
| Orange | 3 | 3 | ×103 | |
| Gul | 4 | 4 | ×104 | |
| Grön | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) |
| Blå | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) |
| Violett | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) |
| Grå | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) |
| Vit | 9 | 9 | ×109 | |
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | ||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | ||
| Ingen | ±20% (M) |
Schema med fem band
| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet (multiplikator) |
Femte bandet (tolerans) |
|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | 0 | ×100 | |
| Brun | 1 | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) |
| Röd | 2 | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) |
| Orange | 3 | 3 | 3 | ×103 | |
| Gul | 4 | 4 | 4 | ×104 | |
| Grön | 5 | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) |
| Blå | 6 | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) |
| Violett | 7 | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) |
| Grå | 8 | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) |
| Vit | 9 | 9 | 9 | ×109 | |
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | |||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | |||
| Ingen | ±20% (M) |
Schema med sex band
| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet (multiplikator) |
Femte bandet (tolerans) |
Temp. Koefficient |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | 0 | ×100 | ||
| Brun | 1 | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) | 100 ppm |
| Röd | 2 | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) | 50 ppm |
| Orange | 3 | 3 | 3 | ×103 | 15 ppm | |
| Gul | 4 | 4 | 4 | ×104 | 25 ppm | |
| Grön | 5 | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) | |
| Blå | 6 | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) | |
| Violett | 7 | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) | |
| Grå | 8 | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) | |
| Vit | 9 | 9 | 9 | ×109 | ||
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | ||||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | ||||
| Ingen | ±20% (M) |
Standardvärdeserier för resistorer
Det finns standardiserade värden för resistorers motstånd som betecknas med ett E och antalet värden per dekad (tiopotens). De har en logaritmisk fördelning över dekaden.
Se även
Referenser
- ”Resistor / Motstånd”. axplock.com. Arkiverad från originalet den 11 december 2009. https://web.archive.org/web/20091211214620/http://www.axplock.com/el-lara/resistor.htm. Läst 24 maj 2010.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Resistor.
|