Renbeteslag
I världen av Renbeteslag finns det oändliga frågor och debatter som kretsar kring detta ämne. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Renbeteslag varit föremål för fascination och ifrågasättande. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Renbeteslag, analysera dess mest relevanta aspekter och dess inflytande inom olika områden. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att försöka belysa detta ämne och erbjuda mångfaldiga och berikande perspektiv som bidrar till en bredare och djupare förståelse av Renbeteslag.
Ett renbeteslag (nordsamiska: bálggus, finska: paliskunta) är en av de 56 enheter inom vilka renskötsel bedrivs i Finland. Deras områden bildar tillsammans det finländska renskötselområdet.
Renskötselrätten i Finland
I Finland kan man vara renägare om man är medborgare i ett land inom EES och har varaktig hemort inom renskötselområdet. Körrenar får dock ägas oberoende av hemort. Renbeteslagsföreningen får äga renar i försöks- och forskningssyfte. Renskötselområdet är 114 000 km² och omfattar den nordligaste tredjedelen av Finland, det vill säga Lapplands län, med undantag av kommunerna Kemi, Torneå och Keminmaa, samt de nordligaste delarna av Uleåborgs län.
Renbeteslaget
Varje renägare som bedriver renskötsel är delägare i ett renbeteslag, som är en kooperativ organisation som verkar inom ett fastställt område. Renbeteslagen kom till som en följd av de särskilda förutsättningar under vilka de finska småbrukarnas renskötsel bedrevs. Under sommarmånaderna krävde jordbruken full uppmärksamhet, varför renhjordarna fick beta fritt på gemensamma marker.
Det är renbeteslagens uppgift att sköta om alla delägares renar och hindra dem från att göra skada eller förflytta sig till andra renbeteslags områden.
Varje delägare i renbeteslaget betalar en årsavgift vars storlek är beroende av antalet renar. Delägaren kan antingen erlägga sin avgift i pengar eller genom att utföra arbeten som renbeteslagets styrelse beslutar om. På stämman har varje delägare lika många röster som renar.
Varje renbeteslag har ett eget förvaltningssystem, som leds av en renvärd vald av renbeteslagets stämma. Dessutom väljs en vicevärd, en kassör och en styrelse med fyra medlemmar.
Renvärden är renbeteslagets förtroendevalda och samtidigt renbeteslagets ledare. Renvärden svarar för renbeteslaget, företräder det och övervakar att renskötsellagen och -förordningen samt de gemensamma besluten efterföljs i renbeteslaget. Renvärden ska också övervaka funktionärernas arbete och verksamhet i renbeteslaget, så att bestämda tider efterföljs och att alla arbeten blir gjorda i tid.
Renskötselförordningen innehåller en förteckning över renvärdens uppgifter. Renvärden utför sitt uppdrag under tjänsteansvar.
I Sverige motsvaras renbeteslaget av samebyn, i Norge av renbetesdistrikt.
Se även
- Sameby, de motsvarande juridiska personerna i Sverige
- Reindriftsforvaltningen, den norska myndigheten för renskötsel
Referenser
Noter
- ^ ”Renskötsellagen 4 §”. http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1990/19900848#P4. Läst 19 december 2012.
- ^ ”Renskötsellagen 2 §”. http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1990/19900848#P2. Läst 19 december 2012.
- ^ Ingold, Tim (2000). ”Arbete, identitet och miljö: finnar och samer i Lappland”. Skogsliv / Ingar Kaldal ... (red.) (Lund : Historiska media, 2000): sid. 169–191 : ill.. Libris 3193479
- ^ Renskötsellagen 7 §. Läst 20 mars 2013.
- ^ Renskötsellagen 12 §. Läst 20 mars 2013.
- ^ Renskötsellagen 15 §.Läst 20 mars 2013.
- ^ Renskötsellagen 17 §.Läst 20 mars 2013.
- ^ Renskötsellagen 19 §.Läst 20 mars 2013.
- ^ Renskötselförordningen