Reidgotaland

I världen av Reidgotaland finns det ett brett utbud av åsikter, studier och forskning som gör att vi kan gå in i ett universum fullt av möjligheter och upptäckter. Från dess ursprung till nutid har Reidgotaland väckt intresse och nyfikenhet hos både experter och hobbyister. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Reidgotaland till ett fascinerande och relevant ämne idag. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på olika områden av det dagliga livet, kommer vi att fördjupa oss i en fascinerande resa för att förstå dess betydelse och relevans i den moderna världen.

Reidgotaland är namnet på flera forntidsländer i nordisk sagotradition.

I de så kallade fornåldersagorna, som ofta handlade om perioden mellan ca 0 och 600 e.Kr., är Reidgotaland lokaliserat till de östliga delarna av Europa, vid floden Dnepr.

Från cirka 600-700-talen och framåt har också Jutland och ibland hela Skandinavien kallats Reidgotaland. Så använder Snorre Sturlasson namnet Reidgotaland för att särskilja sin samtids skandinaviska fastland från Eygotaland, ögoternas land, med vilket han avser de större öarna i Skandinavien. I fornaldarsagor såsom Sögubrot af nokkurum fornkonungum í Dana- ok Svíaveldi och þáttr af Ragnars sonum syftar Eygotaland dock bara på Gotland.

Namnets betydelse

Namnet betyder "rid-goternas land" (de ridande, resande goternas land), alternativt "fågelbo-goternas land" (hreiðr; rede, näste), och kan alltså syfta på de orter där dessa goter slog sig ner under sina vandringar.

Namnet förekommer även i fornengelska texter såsom Deors klagan, i Beowulf och i Widsith, liksom på Rökstenen i Östergötland (rest på 800-talet), där beteckningen för goterna under Theoderik den store är hraið-gutar.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Lönnroth, Lars (1995). Isländska mytsagor. Atlantis. sid. 128. ISBN 91-7486-153-0 
  2. ^ Reidgoter i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
v • r
Tirfingcykeln
Sagor
Personer i sagorna
Platser
Översättare och utgivare