Reichenauskolan

I dagens samhälles sammanhang har Reichenauskolan blivit ett relevant ämne som förtjänar att fördjupas och analyseras. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Reichenauskolan väckt intresset hos experter och människor från olika områden. Den här artikeln försöker utforska de olika aspekterna av Reichenauskolan, från dess ekonomiska konsekvenser till dess inflytande på populärkulturen. Utefter dessa linjer kommer de olika perspektiven att undersökas som hjälper oss att bättre förstå vilken roll Reichenauskolan spelar i vårt dagliga liv. Likaså kommer de kontroverser och debatter som kretsar kring Reichenauskolan att tas upp, i syfte att berika läsarnas kunskap och generera kritisk reflektion kring detta ämne.

Del av dedikationssidan i Gero-Codex: författaren Anno överlämnar sitt verk till Gero I.

Reichenauskolan, även "målarskolan i Reichenau", är ett samlingsbegrepp för de verk som tillskrivs konstnärer verksamma inom bokmåleriet på klosterön Reichenau under 900- och 1000-talet.

Det rör sig om cirka 40, mestadels liturgiska handskrifter, som räknas till höjdpunkterna inom konsten under 900- och 1000-talet. Utifrån deras utformning och stil tillskrivs de ett gemensamt ursprung i klostret i Reichenau i Bodensjön. Ur paleografisk synvinkel uppvisar skrifterna egenskaper som i sin tur tillskrivs scriptorierna i Trier, Köln och Seeon.

Genom donationer från såväl världsliga som andliga ledare gavs verken till kyrkor över hela det ottonska och saliska riket, och på grund av sin dyrbara utformning kom det bara att användas vid särskilda tillfällen.

En del av skrifterna som idag finns i bibliotek i hela Europa, är sedan 2003 ett av Unescos världsminne.

Verk i urval

Vidare läsning

  • Patricia Engel, Bernhard Gallistl: Die Reichenauer Handschriften der Dombibliothek Hildesheim und der Herzog August Bibliothek Wolfenbüttel im Vergleich. I: Wolfenbütteler Beiträge 15, 2009, sid. 129–178.
  • Eckhart G. Franz (Red): Der Egbert-Codex. Handschrift 34 der Stadtbibliothek Trier. Darmstadt 2005.
  • Walter Gernsheim: Die Buchmalerei der Reichenau. Avhandling. München 1934.
  • Rainer Kahsnitz: Koimesis – dormitio – assumptio. Byzantinisches und Antikes in den Miniaturen der Liuthargruppe. I Festschrift Carl Nordenfalk. Stockholm 1987,sid 91–122.
  • Anne Korteweg: Das Evangelistar Clm 23338 und seine Stellung innerhalb der Reichenauer Schulhandschriften. I Festschrift für Florentine Mütherich. München 1985. sid 125–144.
  • Thomas Labusiak: Die Ruodprechtgruppe der ottonischen Reichenauer Buchmalerei. Bildquellen – Ornamentik – stilgeschichtliche Voraussetzungen. (Denkmäler Deutscher Kunst). Deutscher Verlag für Kunstwissenschaft, Berlin 2009, ISBN 978-3-87157222-7.
  • Irmgard Siede: Zur Buchmalerei der ottonischen und salischen Zeit. Kritische Anmerkungen zum Forschungsstand mit einer Zusammenstellung wichtiger Publikationen 1963–1999. In: Zeitschrift des deutschen Vereins für Kunstwissenschaft. 52/3 1998/9, sid. 151–196.
  • Gude Suckale-Redlefsen und Bernhard Schemmel (Red): Das Buch mit sieben Siegeln. Ausstellungskatalog Bamberg. Luzern 2000, sid 93ff.
  • Ursmar Engelmann: Reichenauer Buchmalerei, Initialen aus einem Lektionar des frühen 10. Jahrhunderts, Herder, Freiburg u.a. 1971
  • Wilhelm Vöge: Eine deutsche Malerschule um die Wende des ersten Jahrtausends. Kritische Studien zur Geschichte der Malerei in Deutschland im 10. und 11. Jahrhundert. (Westdeutsche Zeitschrift für Geschichte und Kunst. Ergänzungsheft 7). Trier 1891.
  • Christine Szkiet: Reichenauer Codices in Schaffhausen. Die frühen Handschriften des Schaffhauser Allerheiligenklosters und ihre Stellung in der südwestdeutschen Buchmalerei des 11. Jahrhunderts. 2005. ISBN 3 9377 19 08 3

Referenser

Översättning

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ Unescos webbplats med förteckning över några av handskrifterna, sid. 2-4
  2. ^ ”Om tyska världsarv på tyska UNESCO.kommissionens webbplats”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805094935/http://www.unesco.de/mow-deutschland.html. Läst 28 maj 2016. 

Externa länkar