Redutt
I dagens värld har Redutt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Redutt positionerat sig som en fokuspunkt inom olika områden och sektorer, vilket genererat debatter och reflektioner kring dess inverkan och relevans. Från politik till vetenskap, kultur och underhållning, Redutt har lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska innebörden och implikationerna av Redutt, analysera dess utveckling över tid och dess inflytande på dagens samhälle.
Redutt (franska: redoute, italienska: ridotto, samlingsställe), är en mindre, fritt liggande, på alla sidor sluten befästning, permanent fäste eller fältskans utan sidoförsvar (flankering), varifrån eld kan ges i alla riktningar. Formen är oftast kvadratisk. Förr begagnades ordet även i betydelse av offentlig dansplats, offentlig bal, maskeradbal.
-
Redutt vid den norska Bohus fästning 1645 som dels vaktar ett sänkverk i Göta älv, och dessutom är en del av fästningens yttre försvar. -
Den av franska trupper belägrade tyska fästningen Philippsburg 1734, där "L" är en redutt. -
Stäkets redutt, på Krigsarkivets karta från 1721, som en del av försvarsanläggningarna vid Baggenstäket öster om Stockholm. -
Redutt som detacherat verk, på denna bild över olika benämningar av delar på en bastionsfästning.
Se även
- Rindö redutt (militärt exempel)
- Karl XII:s skansar, Mölle
Referenser
Noter
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Redutt, 1904–1926.
