Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Ravioli, som för närvarande har genererat stort intresse och debatt. Ravioli är ett relevant ämne i dagens samhälle, eftersom det påverkar olika områden i det dagliga livet. Genom historien har Ravioli varit föremål för analys och reflektion, väckt motstridiga åsikter och väckt en mängd olika reaktioner. I denna mening är det avgörande att noggrant analysera Ravioli för att förstå dess inverkan på samhället och utforska möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att ta itu med denna fråga. För att ge en heltäckande och berikande vision kommer denna artikel att sammanställa olika perspektiv och argument relaterade till Ravioli, med syftet att erbjuda en global och reflekterande blick på denna fråga.
Ravioli är en maträtt bestående av kuddformad pasta med fyllning som finns i många lokala varianter. Fyllningen kan innehålla till exempel köttfärs[1], räkröra, skinka, svamp, spenat och/eller ost (exempelvis ricottaost). Raviolin serveras ofta i en sås såsom tomatsås, köttfärssås eller basilikasås, i buljong eller med olivolja och riven ost. I livsmedelsbutiker säljs ravioli som konserv och som färskvara i kyldisken.[2]
Vid utformning av pastakuddarna kan en degsporre och en gaffel användas. Raviolin kokas sedan. Förr kunde den även gräddas i ugn.[3]
En myt är att Marco Polo förde raviolin till Europa.[4] I själva verket hade den redan kommit med handelskaravanerna.[4]
Ordet ravioli härstammar från italienskan, där ordet förekommer i skrifter av köpmannen Francesco di Marco från 1300-talets Venedig. Det kan vara en avledning från latinets ord för rova.[3]
I svenska språket är ordet "ravioli" belagt sedan 1879.[5]