I dagens värld är Rasmus Landström ett ämne som väcker stort intresse och som ständigt utvecklas. Med tidens gång har Rasmus Landström fått större relevans i samhället och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd har Rasmus Landström varit föremål för många undersökningar och debatter, vilket har bidragit till att berika kunskapen om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rasmus Landström, och ta upp dess betydelse, dess implikationer och dess framtid. Genom en detaljerad analys strävar vi efter att ge läsaren en komplett och uppdaterad vision av detta fenomen.
Rasmus Landström, född 2 augusti 1985, är en svensk författare och kulturkritiker, 2024 verksam som litteraturredaktör på Aftonbladet Kultur.[1]
Han är bosatt i Väring på Västgötaslätten.[2] Han är medlem i tidningen Flammans styrelse.[3]
Landström har skrivit böckerna Coronateserna (2020) och Arbetarlitteraturens återkomst (2020) båda utgivna på Verbal förlag.[4]
Landström har specialiserat sig på arbetarlitteratur, som han skrivit om i Flamman, Clarté, ETC och på Aftonbladet Kultur.[5] Han anser att begreppet ”invandrarförfattare” och ”mångkulturell litteratur” är djupt missvisande beskrivningar. Istället har han lanserat begreppet mellanförskapslitteratur.[6]
Landström ägnar sig även åt debatt och opinionsbildning om mansrollen, som han menar blivit trängre. Det var lättare att vara man på 1990-talet, menar Landström.[7] Han har även deltagit i Ivar Arpis podd Rak Höger där han menar att det pågår ett krig mot de tjocka.[8]