I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Rapallofördraget (1922). Från dess ursprung till dess utveckling idag har detta ämne väckt ett aldrig tidigare skådat intresse hos många människor runt om i världen. Vi kommer att utforska de olika aspekterna som gör Rapallofördraget (1922) så relevant i dagens samhälle och hur det har påverkat olika områden i det dagliga livet. Dessutom kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter från experter i ämnet, i syfte att ge en mer komplett och berikande vision för våra läsare. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Rapallofördraget (1922)!
Rapallofördraget | |
Typ | bilateralt avtal |
---|---|
Signerades | 16 april 1922 |
Plats | Rapallo i Italien |
Parter | Två |
Ratificerat av | Tyskland, Sovjetunionen |
Rapallofördraget eller Fredsfördraget i Rapallo 1922 var ett fördrag som undertecknades av Tyskland och Sovjetunionen i Rapallo den 16 april 1922. Enligt fördraget avsade sig de bägge staterna alla territoriella och finansiella anspråk mot varandra. Rapallofördraget var en uppföljning till fredsfördraget i Brest-Litovsk år 1918. Det var den sovjetiske utrikesministern Georgij Tjitjerin och hans tyske kollega Walther Rathenau, som undertecknade fördraget.
Grundvalen i fördraget var de båda nationernas likaberättigande. Diplomatiska förbindelser mellan länderna inleddes. Alla krav rörande kriget mellan det forna Kejsardömet Ryssland och Tyskland betraktades som avklarade. Bland annat avstod Sovjetunionen från att ta upp artikel 116 i Versaillesfördraget, som förutsatte att Tyskland skulle betala Ryssland för krigsskulder. Rapallofördraget var utan tvivel en följd av Englands och Frankrikes negativa politik gentemot både Tyskland och Sovjetunionen och förde samman de senare.
Tyskland var det första landet i Europa som med Rapallofördraget upprättade diplomatiska förbindelser med Sovjetunionen, och redan ett år tidigare hade man slutit ett handelsavtal som gjorde Tyskland till Sovjetunionens största handelspartner.