I den här artikeln kommer ämnet Ragnar Gyllenswärd att behandlas från olika tillvägagångssätt och perspektiv. Genom historien har Ragnar Gyllenswärd varit föremål för studier och analys av experter inom olika discipliner, vilket har gjort det möjligt för oss att förstå dess betydelse och påverkan på samhället. Från sitt ursprung till nutid har Ragnar Gyllenswärd spelat en grundläggande roll i mänsklig utveckling och genererat debatter, reflektioner och framsteg inom olika kunskapsområden. Genom denna artikel vill vi fördjupa oss i relevansen av Ragnar Gyllenswärd i vardagen, analysera dess inflytande inom olika områden och dess roll i konstruktionen av individuella och kollektiva identiteter.
Ragnar Gyllensvärd | |
![]() | |
Född | 11 augusti 1891[1] Växjö stadsförsamling[1], Sverige |
---|---|
Död | 26 februari 1967[1] (75 år) Hedvig Eleonora församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Domare |
Befattning | |
Justitieombudsmannen (1933–1935) Justitieråd i Högsta domstolen (1935–1958) Ordförande i Högsta domstolen (1952–1958) | |
Släktingar | Curt Gyllenswärd (syskon) |
Redigera Wikidata |
Ragnar Hugo Ferdinand Gyllenswärd, född 11 augusti 1891 i Växjö stadsförsamling, Växjö, död 26 februari 1967[2] i Hedvig Eleonora församling, Stockholm,[3] var en svensk ämbetsman.
Gyllenswärd blev filosofie kandidat 1911, juris kandidat 1916 samt assessor i Göta hovrätt 1923 och fiskal samma år. År 1927 blev han ledamot av Justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsråd 1929, ledamot av Lagberedningen samma år och revisionssekreterare 1930. Från 7 juni 1930 var han konsultativt statsråd i Carl Gustaf Ekmans regering. Gyllenswärd var justitieråd 1935–1958 och Högsta domstolens ordförande 1952–1958. Han blev juris hedersdoktor vid Stockholms högskola 1957 och var ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag från 1963.
Gyllenswärd var utgivare av Nytt juridiskt arkiv 1943–1961. Han blev kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 1940.
|