Rätans kyrka
Idag fördjupar vi oss i den fascinerande världen av Rätans kyrka, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det är en historisk person, ett kulturellt fenomen eller ett viktigt datum har Rätans kyrka satt en outplånlig prägel på det moderna samhället. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika aspekterna av Rätans kyrka, från dess ursprung till dess inverkan idag. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lära dig om Rätans kyrka, ett ämne som utan tvekan aldrig kommer att sluta att överraska dig.
| Rätans kyrka | |
| Kyrka | |
 Rätans kyrka i september 2012
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Jämtlands län |
| Ort | Rätan |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Härnösands stift |
| Församling | Rätan-Klövsjö församling |
| Koordinater | 62°28′38.02″N 14°32′55.01″Ö / 62.4772278°N 14.5486139°Ö |
| Invigd | 1796 |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000003553 |
Rätans kyrka är en kyrkobyggnad i Rätan i Härnösands stift. Den var församlingskyrka för Rätans församling. Rätan omnämns som kapellförsamling första gången 1530.
Kyrkobyggnaden
Enligt sägnen låg det ursprungliga kapellet i Klaxåsen. Kyrkan byggdes 1796 av Pål Persson i Stugun. Den blev ombyggd 1853–1854 av Johan Nordell. Vid 1700-talets mitt stod en kyrka klar vid stranden av Rätansjön, men den revs när den nya började byggas längre österut. Den nya kyrkan utvidgades i öster vid 1800-talets mitt. Den fick en latinsk korsform med ett kor som är tresidgt avslutat med tre fönster. Fasaderna fick ny panel. En ny huvudportal med kolonner och fronton byggdes. Tornet i väster fick spetsgavlar med fyrpassdekor samt en åttakantig lanternin. I korsarmarna finns läktare och under den norra finns sakristian. Väggarna är klädda med liggande, stänkmålad panel, som är indelad i fält genom pilastrar. I koret har valvet målats i himmelsblått med små lätta moln, vilket inramas av kolonner som bär upp en segmentbåge. Denna är krönt av symbolen för Kristus, ett lamm.
Inventarier
Ett rökelsekar i brons från medeltiden har bevarats. Den nya predikstolen gjordes år 1853–1854 och är av empiretyp. Den är dekorerad med allegorier i relief. I den södra korsarmen har man placerat fragment av den gamla predikstolen, tillika den gamla altaruppsatsen, gamla altarringen samt ett bänköverstycke från 1600-talet. Vid 1800-talets mitt fick kyrkan ett nytt altare och ny altarring. På altaret finns en förgylld festong samt ett krucifix.
Källor
- Cedenhag, Birgitta; Våra kyrkor, Jämtlands läns museum 1998, ISBN 91-7948-134-5