Québecs regioner

I följande artikel kommer vi att utforska ämnet Québecs regioner på djupet, som har pratats mycket om men vars verkliga djup kanske inte är känt. Québecs regioner är ett ämne som har uppmärksammats av både experter och hobbyister, och som diskuteras flitigt i olika kretsar. Från dess ursprung till dess relevans i det moderna samhället har Québecs regioner varit föremål för debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna kring Québecs regioner, från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på politik och ekonomi. Dessutom kommer vi att undersöka hur Québecs regioner har utvecklats över tiden och vad dess framtidsutsikter är.

Sedan 1966 är den kanadensiska provinsen Québec indelad i administrativa regioner, sedan 1999 17 stycken. Förutom den administrativa indelningen finns också en traditionell indelning i 20 regioner.

De administrativa regionerna är grunden för provinsmyndigheternas regionala indelningar. I varje region fanns 2003–2015 också ett regionalt samarbetsorgan för kommunpolitiker (conférence régionale des élus på franska) utom i Montérégie, som hade tre, och Nord-du-Québec, där Administration régionale Kativik, cree-organisationen Eeyou Istchee och Conférence régionale des élus de la Baie-James hade denna funktion.[1][2]

Administrativa regioner

Nr Namn Invånarantal (2023)[3] Area (km²)[4][5] Tidigare namn
01 Bas-Saint-Laurent 202 955 22 185 del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987)
02 Saguenay–Lac-Saint-Jean 283 234 95 893
03 Capitale-Nationale 795 917 18 639 Québec (–1999)
04 Mauricie 283 188 35 452 del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997)
05 Estrie 516 919 12 484 Cantons-de-l'Est (–1981)
06 Montréal 2 124 865 498
07 Outaouais 418 999 30 504
08 Abitibi-Témiscamingue 148 797 57 340 Nord-Ouest (–1981)
09 Côte-Nord 89 979 236 700
10 Nord-du-Québec 46 703 718 229 Nouveau-Québec (–1987)
11 Gaspésie–Îles-de-la-Madeleine 92 104 20 272 del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987)
12 Chaudière-Appalaches 448 665 15 071
13 Laval 451 986 246
14 Lanaudière 551 709 12 313
15 Laurentides 664 510 20 560
16 Montérégie 1 494 119 8 825
17 Centre-du-Québec 260 034 6 921 del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997)

Traditionella regioner

Se även

Referenser

  1. ^ ”Foire aux questions – Dissolution des conférences régionales des élus (CRÉ)” (på franska). Affaires municipales et Habitation Québec. Arkiverad från originalet den 25 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230525201457/https://www.mamh.gouv.qc.ca/developpement-territorial/gouvernance-municipale-en-developpement-local-et-regional/pour-plus-de-precisions/foire-aux-questions-dissolution-des-conferences-regionales-des-elus-cre/. Läst 27 maj 2024. 
  2. ^ ”Loi sur le ministère des Affaires municipales, des Régions et de l’Occupation du territoire” (på franska). Légis Québec. 1 januari 2014. sid. 21.5. https://www.legisquebec.gouv.qc.ca/fr/document/lc/M-22.1/20140101#se:21_5. Läst 27 maj 2024. 
  3. ^ ”Fiches démographiques : Les régions administratives du Québec en 2023” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. 2024. sid. 47–51. https://statistique.quebec.ca/fr/fichier/fiches-demographiques-regions-administratives-quebec-2023.pdf. Läst 27 maj 2024.  ISBN 978-2-550-97655-4
  4. ^ ”Évolution et distribution de la population par région administrative, superficie et densité, Québec, 1971-2006”. Institut de la statistique du Québec. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012210039/http://stat.gouv.qc.ca/donstat/societe/demographie/dons_regnl/regional/203.htm. Läst 13 november 2007. 
  5. ^ Keith, Maxime (september 2021). ”Modifications aux municipalités du Québec” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. sid. 6. https://statistique.quebec.ca/statistiques/divisions-territoriales/bulletins/modifications-municipalites-septembre-2021.pdf. Läst 27 maj 2024. 
Auktoritetsdata