I dagens värld har Psykets topografiska modell blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har Psykets topografiska modell fångat uppmärksamheten hos människor från olika områden, genererat motstridiga åsikter och passionerade diskussioner. Det spelar ingen roll om det är en vetenskaplig upptäckt, en offentlig person eller en historisk händelse, Psykets topografiska modell har lyckats överskrida gränser och väcka uppmärksamhet från samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska inverkan och relevans av Psykets topografiska modell i vår värld idag, och analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet.
Den topografiska modellen indelar människans psykiska apparat i medvetet, förmedvetet och omedvetet [1].
Den topografiska modellen skapades av psykoanalysens fader Sigmund Freud år 1900.[1] Den strukturella modellen, som delar in psyket i detet, jaget och överjaget, togs i bruk och användes tillsammans med den topografiska modellen alltmer efterhand.