Numera är Prosaiska krönikan ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Sedan dess uppkomst har den genererat en stor debatt inom olika områden, oavsett om det är inom politik, ekonomi, hälsa eller teknik. Prosaiska krönikan har fångat uppmärksamheten hos både experter och neofyter, på grund av dess inverkan på människors dagliga liv och utformningen av dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Prosaiska krönikan, analysera dess implikationer och utmaningar, såväl som de möjliga lösningar som kan uppstå genom att förstå det.
Prosaiska krönikan, även kallad Prosakrönikan (Vetus chronicon sveciæ prosaicum) är en historisk berättande källa. Den skrevs ned i slutet av 1400-talet, troligen i Gråbrödraklostret i Stockholm. Texten finns i samma handskrift som den tidigaste versionen av Sturekrönikan. Prosakrönikan börjar med Noa och hans söner och går fram till 1400-talets mitt. Den har till stor del en karaktär av anekdotsamling och anses ha ett mycket begränsat källvärde vad gäller de skildrade personerna och händelseförloppen. Däremot förekommer i krönikan en hel del kulturhistoriskt intressanta detaljer.
Prosakrönikan har av Sten Lindroth kallats "det första försöket att skriva en svensk rikshistoria på prosa".
Prosaiska krönikan finns tryckt i G.E. Klemming (utg) Småstycken på fornsvenska (Stockholm 1868-81).