Primus Motor (förening)
I den här artikeln kommer vi att ta upp Primus Motor (förening), ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor från olika områden och profiler. Primus Motor (förening) är ett brett debatterat ämne som har gett upphov till motstridiga åsikter, genererat ett brett spektrum av analyser, diskussioner och reflektioner. Sedan starten har Primus Motor (förening) varit föremål för studier, forskning och spekulationer, vilket väckt nyfikenhet och oro hos dem som söker förstå, fördjupa och förstå dess implikationer och konsekvenser. Under åren har Primus Motor (förening) utvecklats och positionerat sig som ett relevant ämne i olika sammanhang, som täcker sociala, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv, förhållningssätt och debatter relaterade till Primus Motor (förening), med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta spännande ämne.
| Primus Motor (förening) | |
| Plats | Domsjö[1], Örnsköldsviks kommun[1], Västernorrlands län, Sverige |
|---|---|
| Koordinater | 63°15′31″N 18°41′07″Ö / 63.25855°N 18.6854°Ö |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Primus Motor (Örnsköldsviks industrihistoriker) är en ideell förening i Örnsköldsvik, som bildades 1995 för alla med intresse av lokal- och teknikhistoria.
Fordonsinnehav och verksamhet
Föreningen äger två historiska bussar. En Volvo LV61 med Hägglundskaross från 1930 reg Nr: BD702. Den är totalrenoverad av Primus Motor 1996-2004.
En Volvo L420 handikappbuss tillverkad av Hägglund & Söner AB 1964, beställd av Lions döpt till Solbussen reg Nr: Y237 renoverad 2005-2022. Det är en av Sveriges första bussar med bakgavellift. Bussarna visas upp på diverse lokala evenemang.
I samlingarna ingår i huvudsak Hägglundstillverkade produkter som svetsar, elmotorer, en gengaskärra, ett bussläp samt ett antal modeller. En del av samlingarna finns utställda tillsammans med Mo & Domsjö AB:s industrihistoria på Rättargården i Moliden Örnsköldsvik sommartid.
Verksamheten bedrivs bland annat genom två studiecirklar, en med fordon och föremålsrenovering, den andra gruppen studerar Örnsköldsviks lokalhistoria genom foton och dokument. Dessutom genomförs studiebesök på ortens företag.
Föreningens medlemstidning Drivkraften kommer ut med två nummer per år.
Föreningen ägde under en period det sista exemplaret av tunnelbanevagnen C5, även kallad Spökpilen. Den kom till Örnsköldsvik i juli 1996 och var under ett decennium ett landmärke i Örnsköldsviks hamn.[2] Hösten 2006 begärde kommunen att Spökpilen skulle flyttas från hamnen, vilket ledde till att Primus Motor skänkte vagnen till museet Mannaminne.[3][4] Vagnen flyttades bort från Örnsköldsviks hamn i februari 2007.[5]
Källor
- ^ Wiki Loves Monuments databas, 11 mars 2017, läs online.
- ^ Spöktågets sista vagn, Örnsköldsviks Allehanda, 26 juli 2002
- ^ Kommunen vill dumpa Silverpilen, Örnsköldsviks Allehanda, 24 november 2006
- ^ Silverpilen rullar till Mannaminne, Örnsköldsviks Allehanda, 2 januari 2007
- ^ BILDSPEL: Silverpilens sista resa, Örnsköldsviks Allehanda, 27 februari 2007