I dagens värld har Predikaren blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Predikaren fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten, och genererat intensiv debatt och oändliga diskussioner kring dess implikationer, tillämpningar och konsekvenser. Oavsett om det beror på dess inverkan på teknik, ekonomi, kultur eller politik, fortsätter Predikaren att vara föremål för studier och analys, vilket väcker ett växande intresse och uppmärksammar olika aktörer och sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Predikaren, dess utmaningar, möjligheter och möjliga återverkningar, i syfte att belysa dess betydelse och bidra till förståelsen av dess omfattning och innebörd idag.
Predikaren | |
![]() | |
Judisk indelning | Ketuvim |
---|---|
Kristen indelning | Gamla Testamentet |
Författare och datering | |
Originalspråk | Hebreiska |
Innehåll | |
Antal kapitel | 12 |
Predikaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla Testamentet. Predikaren skiljer sig mycket från de andra böckerna i Bibeln till resonemang och ton.
Predikaren är "kung över Israel i Jerusalem" och son av David. Endast en av Davids söner härskade över Israel ifrån Jerusalem, Salomo, då riket delades i tiostammarsriket Israel och tvåstammarsriket Juda efter hans död.
Predikaren har en pessimistisk och fatalistisk grundton, om att människans strävan efter livets goda leder till fåfänga och tomhet. Profetens råd är att frukta Gud och hålla hans bud.
Predikaren utger sig för att vara ett verk av Israels kung Salomo, men är rimligen långt yngre, troligen från 300-talet f.Kr. eller 200-talet f.Kr.
|
|