Politikåret 1925

Nuförtiden är Politikåret 1925 ett ämne som fångar uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Politikåret 1925 lyckats skapa stort intresse och debatt inom olika sektorer. Under åren har Politikåret 1925 utvecklats och fått nya dimensioner som gör den aktuell idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Politikåret 1925, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det moderna samhället. Genom en detaljerad analys försöker vi bättre förstå detta fenomen och reflektera över dess betydelse i vårt dagliga liv.

Politikåret 1925
1924  · 1925  · 1926
Humaniora och kultur
Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Händelser

• 3 januari - Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.
• 7 januari - Elva europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.
• 21 januari - Albanska republiken utropas.
• 24 januari - Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som Sveriges statsminister och efterträds av Rickard Sandler.^[1] Per Albin Hansson blir SAP:s partiordförande.
• 18 februari - Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.
• 21 februari - Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.
• 24 februari
  • Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet.
  • En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i riksdagen men leder inte till något.
• 27 februari - Nazistiska partiet grundas på nytt i München.
• 28 februari - Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i stalig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har.
  • Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nerskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.
• 1 mars
  • Lauri Kristian Relander efterträder Kaarlo Juho Ståhlberg som Finlands president.^[2]
  • Sveriges förre statsminister Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.
• 8 mars
  • Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning.
• 31 mars - Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.
• 8 maj - Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i Sveriges socialdemokratiska regering.
• 14 maj - Francis Bell efterträder avlidne William Massey som Nya Zeelands premiärminister.^[3]
• 26 maj - Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren.
• 27 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.
• 30 maj - Gordon Coates efterträder Francis Bell som Nya Zeelands premiärminister.^[3]
• 24 juni - Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.
• 8 augusti - Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar.
• 26 oktober - Nationernas Förbunds råd samlas i Paris och beslutar att beordra Bulgariens och Greklands regeringar att inom 60 timmar dra tillbaka sina trupper.
• 31 oktober
  • Den persiske shahen och hans dynasti avsätts av parlamentet. Regeringsmakten övertas av premiärministern Rhiza Khan.
  • Inbördeskrig utbryter i Kina.
• 12 november - General Feng Yuxiang gör statskupp i Republiken Kina och avsätter regeringen.
• 15 november - Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson utses till tillförordnad partiordförande för socialdemokraterna.
• 25 november - I Oslo undertecknas konvention mellan Sverige och Norge angående fredligt avgörande av tvister.
• 1 december - Locarnopakten, som ska garantera freden och gränserna i Europa, undertecknas högtidligt i London.
• 10 december - Till konung i Persien väljs premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi.
• 11 december - Den svenska regeringen tillsätter en 15-mannakommitté för att utreda frågan om arbetslöshetsförsäkring.
• 18 december - På Stalins initiativ beslutar det soovjetiska kommunistpartiets 14:e kongress att Sovjetunionen skall förvandlas från ett jordbruks- till ett industrisamhälle.

Organisationshändelser

• 5 augusti – Det socialdemokratiska partiet Plaid Cymru bildas i Wales.
• September – Det socialdemokratiska partiet Javnaðarflokkurin bildas på Färöarna.

Födda

• 17 april – René Moawad, Libanons president 1989.
• 2 augusti – Jorge Videla, Argentinas president 1976–1981.
• 8 oktober – Alvaro Magaña Borja, El Salvadors president 1982–1984.
• 13 oktober – Margaret Thatcher, Storbritanniens premiärminister 1979–1990.
• 18 oktober – Ramiz Alia, Albaniens president 1991–1992.
• 29 juni – Giorgio Napolitano, Italiens president 2006–2015.
• 23 november – José Napoleón Duarte, El Salvadors president 1984–1989.
• 3 december – Kim Dae-jung, Sydkoreas president 1998–2003.
• 5 december – Anastasio Somoza Debayle, Nicaraguas president 1967–1972 och 1974–1979.

Avlidna

• 28 februari – Friedrich Ebert, Tysklands president 1919–1925.
• 29 juli – Christian Michelsen, Norges statsminister 1905–1907.

Referenser

Fotnoter

1. ^ ”Sweden” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html. Läst 2 augusti 2015. 
2. ^ ”Finland” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Finland.html. Läst 7 november 2012. 
3. ^ ”New Zealand” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/New_Zealand.htm. Läst 1 augusti 2015. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 1925.
  Bilder & media