Polismyndigheten

I dagens värld är Polismyndigheten ett ämne av stor betydelse som fortsätter att generera intresse och debatt. Polismyndigheten har länge varit en mötesplats för en mängd olika åsikter, och dess relevans fortsätter att öka idag. Oavsett om det handlar om historiska, kulturella, sociala eller politiska aspekter, fortsätter Polismyndigheten att vara ett ämne av ständig relevans och fortsätter att väcka nyfikenhet och intresse hos ett brett spektrum av publik. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Polismyndigheten, och utforska dess betydelse och konsekvenser i olika sammanhang.

Polismyndigheten
Vapen för Polismyndigheten tolkat efter dess blasonering.
DepartementJustitiedepartementet
Ansvarigt statsrådGunnar Strömmer
Organisationsnr202100-0076
FöregångareRikspolisstyrelsen
Inrättad1 januari 2015
RikspolischefPetra Lundh
Biträdande rikspolischefStefan Hector
Antal anställda35 500
InstruktionSFS 2022:1718
WebbplatsPolismyndigheten

Polismyndigheten är en svensk statlig förvaltningsmyndighet och den största myndigheten i Sverige till arbetskraft. Myndigheten är en av två som ansvarar för polisväsendet i Sverige, den andra är Säkerhetspolisen. Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet, och leds av en rikspolischef som inför regeringen ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet. Rikspolischefen utses av regeringen.

Polismyndigheten bildades den 1 januari 2015 genom en sammanslagning av de tidigare 21 lokala polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)[källa behövs]. Den verksamhet som SKL ansvarade för utförs nu av avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC).

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn ordning och säkerhet.[1]

Historik

Under senare delen av första decenniet på 2000-talet kritiserades den svenska polisen för en efter hand lägre brottsuppklaringsgrad och effektivitetsproblem som ansågs ha samband med bristande samarbete mellan de enskilda länsvis organiserade polismyndigheterna. Bland annat pekades på det misslyckade spaningsarbetet vid Englamordet 2008.

På initiativ av justitieminister Beatrice Ask lades 2012 en proposition om inrättande av en sammanhållen nationell polismyndighet (samt en självständig Säkerhetspolismyndighet), vilken antogs av en enig riksdag hösten 2012. Regeringen tillsatte därefter i november 2012 den så kallade Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten under ledning av den särskilde utredaren Thomas Rolén med uppgift att utforma den nya myndighetens organisation och tillsätta dess chefstjänstemän, med undantag av generaldirektören.

Polislagen och regeringens direktiv

Polislagen anger att Polismyndigheten ska ha:

  • en nationell operativ avdelning som leder och samordnar viss polisverksamhet
  • en avdelning för särskilda utredningar som ansvarar för handläggningen av ärenden om brott av polisanställda, åklagare och domare
  • ett nationellt forensiskt centrum som har ett nationellt ansvar för polismyndighetens forensiska verksamhet
  • ett nationellt insynsråd

Regeringen har bestämt att Polismyndigheten ska ha:

  • polisregioner
  • regionpolisråd
  • en utlandsstyrka för tjänstgöring utomlands i fredsfrämjande verksamhet (ingår i Nationella operativa avdelningen)
  • en nationell funktion för internationellt polissamarbete (ingår i Nationella operativa avdelningen)
  • en finansunderrättelseenhet (ingår i Nationella operativa avdelningen)
  • personsäkerhetsenheter (ingår i Nationella operativa avdelningen)
  • en nationell insatsstyrka (ingår i Nationella operativa avdelningen)
  • ett etiskt råd
  • en personalansvarsnämnd
  • en funktion för samordning av nationella insynsrådet och regionpolisrådens arbete
  • en nämnd för beredning av anställningsärenden, som ger råd om vem som ska förordnas bl.a. som chef för en region eller avdelning
  • en internrevision
  • en säkerhetsskyddschef

Organisation

Polismyndigheten är organiserad i sju polisregioner, åtta nationella avdelningar samt rikspolischefens kansli. I myndigheten ingår även Polismuseet och Avdelning för särskilda utredningar, tidigare kallad Interna utredningar. Polisregionerna har helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Ansvaret omfattar bland annat utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Regionen leds av en regionpolischef. Den Nationella operativa avdelningen (NOA) ansvarar för viss central verksamhet samt processansvar inom en rad områden.

De åtta nationella avdelningarna i Polismyndigheten är:

Polisregioner
Region Huvudort Län
Polisregion Nord Umeå Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län
Polisregion Mitt Uppsala Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län
Polisregion Bergslagen Örebro Dalarnas, Värmlands och Örebro län
Polisregion Stockholm Stockholm Gotlands och Stockholms län
Polisregion Väst Göteborg Västra Götalands och Hallands län
Polisregion Öst Linköping Jönköpings, Södermanlands, Östergötlands län
Polisregion Syd Malmö Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Skåne län

Rikspolischef

Huvudartikel: Rikspolischef

Rikspolischefen är myndighetschef för Polismyndigheten och utses av regeringen. Rikspolischefen var från 1964 till utgången av 2014 myndighetschef för Rikspolisstyrelsen.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ 5a § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap

Externa länkar

v • r
Sveriges polismyndigheter
Polismyndigheten · Säkerhetspolisen
Nationella operativa enheter
inom Polismyndigheten
Polisregioner inom
Polismyndigheten
Andra enheter
Se även: Polisen i Sverige
v • r
Justitiedepartementet
Lista över statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige