I dagens värld är Polisforskning ett ämne som väckt stort intresse och debatt inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Polisforskning blivit en central diskussionspunkt. När vi går in i 2000-talet är det avgörande att förstå och analysera Polisforsknings roll i våra liv, både individuellt och kollektivt. Den här artikeln utforskar de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Polisforskning, och tar upp dess relevans och omfattning i dagens värld.
Polisforskning är ett forskningsområde som syftar till att utvärdera och belysa polisens arbete och uppgifter i samhället. En definition använd av Europeiska polisakademin (CEPOL) är det vetenskapliga studiet av polisen som institution och av polisarbete som en process. Forskningsområdet räknas ofta som en del av kriminologin. Forskningen är normativ eftersom ett av forskningens mål är att utveckla polisens effektivitet.
Exempel på delområden inom polisforskningen är:
Polisforskare kan vara anställda av universitet eller högskolor, forskningsinstitut eller polisorganisationer. I Sverige gäller detta bland annat Rikspolisstyrelsen och Polishögskolan.
Många men inte alla polisforskare är forskarutbildade kriminologer, sociologer eller jurister. I Sverige är den mest kände polisforskaren och kriminologen troligen Leif G.W. Persson som före sin pensionering hade sin arbetsplats på Polishögskolan.