I följande artikel kommer vi att utforska effekten av Polejmynta på det samtida samhället och hur det har utvecklats under åren. Sedan dess uppkomst har Polejmynta väckt ständig debatt inom olika områden, vilket genererat både beundran och kontroverser. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna kring Polejmynta, från dess relevans i populärkulturen till dess inflytande på aktuella trender. Likaså kommer vi att undersöka de olika åsikter och perspektiv som finns kring Polejmynta, med syftet att erbjuda ett komplett och berikande panorama.
Polejmynta | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Plisterordningen Lamiales |
Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
Släkte | Myntor Mentha |
Art | Polejmynta Mentha pulegium |
Vetenskapligt namn | |
§ Mentha pulegium | |
Auktor | L. |
Polejmynta (Mentha pulegium)[1][2][3][4], även loppmynta,[5] är en kransblommig växtart som beskrevs av Carl von Linné. Enligt Catalogue of Life[6][7] och Dyntaxa[8] ingår polejmynta i släktet myntor, och familjen kransblommiga. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[8] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Örten, som är något giftig, kan användas som insektsmedel ("loppmynta") och har använts för att driva på menstruation men även som fosterfördrivande medel.[5]