Plebiscit
Idag är Plebiscit ett ämne som väcker stort intresse i samhället. Från akademiker till underhållning, Plebiscit har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Dess relevans och inverkan idag gör det till ett viktigt ämne att ta upp. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Plebiscit, analysera dess inverkan i olika sammanhang och erbjuda ett komplett perspektiv på detta ämne. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt strävar vi efter att tillhandahålla en heltäckande vision som gör att vi bättre kan förstå vikten av Plebiscit i dagens samhälle.
Plebiscit (latin plebiscitum) kallades i Rom ett beslut (latin scitum) fattat av plebejerna (plebs) vid deras särskilda sammankomster, concilia plebis.
Ursprungligen hade plebiscitet gällande kraft endast för plebejerna och var till skillnad från lagen (lex) inte bindande för samhället i helhet. Med tiden fick dock plebsförsamlingar utvidgad lagstiftningsrätt, och plebiscita blev särskilt genom diktatorn Publilius lag av 339 f.Kr. samt Hortensius av 287 f.Kr. likställda med lagar (leges). Skillnaden låg sedermera endast i initiativet och sättet för beslutens fattande, genom att plebiscita beslöts i tribusförsamlingar på hemställan av tribunerna, leges i egentlig mening på centurieförsamlingar i regel efter konsulernas initiativ.
Ordet har i modern tid kommit att användas i flera europeiska språk som synonym för beslutande folkomröstningar. I svenska språket har det bland annat använts för franska folkomröstningar under Napoleon I och Napoleon III.
Se även
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Plebiscit, 1904–1926.
- ^ plebiscit i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 juni 2016.
- ^ plebiscit i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 juni 2016.