I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Pirjo Mäkelä på dagens samhälle. Under årens lopp har Pirjo Mäkelä spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet och skapat en bred debatt och delade åsikter. Sedan han kom på världsscenen har Pirjo Mäkelä fångat miljontals människors uppmärksamhet och satt en outplånlig prägel på historien. Genom detaljerad och heltäckande analys kommer vi att undersöka hur Pirjo Mäkelä har format våra sociala interaktioner, påverkat våra beslut och styrt samhällets gång i stort. Dessutom kommer vi att utforska de framtida konsekvenserna av Pirjo Mäkelä och dess roll i mänsklighetens utveckling.
Pirjo Mäkelä | |
![]() | |
Född | 16 december 1930[1] Lahtis, Finland |
---|---|
Död | 22 november 2011 (80 år) |
Medborgare i | Finland |
Sysselsättning | Läkare |
Arbetsgivare | Folkhälsoinstitutet |
Make | Olli Mäkelä |
Utmärkelser | |
Robert Koch-priset (1970)[2][3] Matti Äyräpää-priset (1980) A. I. Virtanen-priset (1991) Prins Mahidol-priset (2002) Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden[4] Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[4] | |
Redigera Wikidata |
Pirjo Helena Mäkelä, född Hautala 16 december 1930 i Lahtis, död 22 november 2011, var en finländsk läkare. Hon var gift med Olli Mäkelä.
Mäkelä blev 1961 medicine och kirurgie doktor, var 1965–96 forskarprofessor vid Folkhälsoinstitutet och chef för dess avdelningar för bakteriologi och infektionssjukdomar. Hon utvecklade vaccin mot meningokocker och pneumokocker. Hon deltog även i flera u-landsprojekt och internationellt fredarbete samt i föreningen Läkare för socialt ansvar. Hon tilldelades Robert Koch-priset 1969, Matti Äyräpää-priset 1980, Finska kulturfondens pris 1987 och A.I. Virtanen-priset 1991 samt blev 2003 den första kvinnan som tilldelades titeln akademiker.
|