Pilblad

I dagens värld har Pilblad blivit ett ämne med stor relevans och diskussion inom olika områden. Från politik till populärkultur har Pilblad fångat många människors uppmärksamhet och skapat en aldrig tidigare skådad debatt. Dess inverkan har märkts överallt, vilket har väckt reflektioner över det förflutna, nuet och framtiden. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna och dimensionerna av Pilblad, analysera dess återverkningar på dagens samhälle och erbjuda ett unikt perspektiv på detta fenomen.

Pilblad
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Status i Finland: Livskraftig[2]
Pilbladets blomma
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga
Monocotyledonae
OrdningAlismatales
FamiljSvaltingväxter
Alismataceae
SläktePilbladssläktet
Sagittaria
ArtPilblad
S. sagittifolia
Vetenskapligt namn
§ Sagittaria sagittifolia
AuktorLinné, 1753
Pilbladets blad
Pilbladets blad

Pilblad (Sagittaria sagittifolia) är en växtart i familjen svaltingväxter. Pilbladet växer i vatten och bildar blad av två olika typer, dels smala och avlånga undervattensblad och dels långskaftade, pilliknande blad som flyter på eller sticker upp ovanför vattenytan. Den har vita blommor med purpurröda fläckar vid kronbladens bas. Den är upptagen i den svenska rödlistan som nära hotad (NT).

Användning

Pilbladet har stärkelserika rötter och prästen och botanikern Pehr Osbeck (1723-1805) skrev efter en resa till Kina (1750-1752) att där fanns en stor variant av pilblad som odlades som föda. Enligt Osbeck torkades rötterna och smakade som torra ärtor.

Etymologi

Pilbladets artepitet, sagittifolia, kan härledas ur latinets ord för pil, sagitta, och blad, folium, och syftar på utseendet på växtens blad. Bland de många äldre namn som getts pilört finns skäkta (jämför skäkta, en bredbladig pil), bläcke, skottgräs, sylgräs och pilblomster. Pilblad har även tidigare kallats pilört, men detta namn används idag om en helt annat växtart, pilörten (Persicaria lapathifolia).

Noter

Referenser

  • Lundevall, Carl-Fredrik & Björkman, Gebbe. Vilda växter i Norden, 2007, ICA bokförlag (s. 17).

Externa länkar