Pierre Rode
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Pierre Rode, som täcker allt från dess historiska ursprung till dess relevans idag. _Var1 representerar ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många forskare och experter inom området, vilket har väckt ett växande intresse för olika kunskapsområden. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka de många aspekterna och dimensionerna av Pierre Rode, och analysera dess inverkan på samhället och dess inflytande i olika sammanhang. Vi kommer att fördjupa oss i dess djupa innebörd och diskutera dess implikationer och återverkningar på det aktuella panoramat. Genom denna detaljerade utforskning strävar vi efter att belysa Pierre Rode och fördjupa oss i dess väsen, och erbjuda läsaren ett berikande och upplysande perspektiv på detta spännande ämne.
| Pierre Rode | |
 | |
| Födelsenamn | Jacques-Pierre-Joseph Rode |
|---|---|
| Född | 16 februari 1774 Bordeaux |
| Död | 25 november 1830 (56 år) Damazan |
| Roll | Violinist Tonsättare |
| Instrument | Violin |
Jacques-Pierre-Joseph Rode, född 16 februari 1774 i Bordeaux, död 25 november 1830 på slottet Bourbon nära Damazan (i departementet Lot-et-Garonne), var en fransk violinvirtuos och tonsättare.
Rode, som var elev av Viotti, blev soloviolinist vid Stora operan i Paris och 1795 professor vid det nyupprättade konservatoriet, trots att han mest tillbringade sin tid på konsertresor (i Holland, England, Tyskland, Spanien). År 1800 blev han soloviolinist hos förste konsuln, och 1803–08 vistades han i Sankt Petersburg som soloviolinist hos Alexander I. Det ansträngande livet och klimatet där angrep honom så, att hans spel därefter var blott en skugga av hans glansperiod. Likväl konserterade han 1811 i Tyskland och Österrike (där Beethoven för honom skrev violinromansen, op. 50), stannade i Berlin, där han gifte sig 1814 och återvände 1820 till sin födelseort.
Rodes spel anslöt sig, om än mera moderniserat, till Viottis och glänste liksom dennes med sångbar behandling av violinen samt en okonstlad och verksam passagebildning. På Louis Spohr gjorde han så mäktigt intryck, att denne en tid uteslutande bildade sig efter honom. Hans kompositioner äger ännu anseende bland violininister, i synnerhet a-mollkonserten, G-durvariationerna och de 24 kapriserna. Han skrev 13 konserter, 4 stråkkvartetter, 8 "quatuors brillants", duetter, etyder med mera. Han ägnades en biografi av Arthur Pougin (1874).
Källor
- Rode, Jacques Pierre Joseph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
|