Idag är Piemontit ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Piemontit blivit en avgörande del av människors dagliga liv. Oavsett om det är i arbetslivet, personligt eller akademiskt har Piemontit lyckats påverka alla aspekter av det moderna livet avsevärt. Därför är det viktigt att på ett detaljerat och objektivt sätt analysera den påverkan som Piemontit har på vårt dagliga liv, såväl som dess implikationer på kort, medellång och lång sikt. I den här artikeln kommer olika perspektiv och åsikter om Piemontit att utforskas, för att ge läsaren en bred och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.
Piemontit | |
![]() Piémontit från the typlokaliteten Prabornazgruvan, Italien | |
Kategori | Sorosilikater |
---|---|
Grupp | Epidot |
Dana klassificering | 58.2.1a.11 |
Strunz klassificering | 9.BG.05a |
Kemisk formel | Ca2(Al,Mn(3+),Fe(3+))3(SiO4)(Si2O7)O(OH) |
Färg | Rödaktigt brun, rödaktigt svart |
Förekomstsätt | Smal prismatisk, blockig till massiv |
Kristallstruktur | Monoklin |
Tvillingbildning | På ovanlig |
Spaltning | god, distinkt |
Brott | Ojämnt till splittrigt |
Hållbarhet | Spröd |
Hårdhet (Mohs) | 6 - 6,5 |
Glans | Glasaktig |
Refraktion | nα = 1,725 – 1,756 nβ = 1,730 – 1,789 nγ = 1,750 – 1,832 |
Ljusbrytning | Biaxiell (+) 2V= 64 - 106 |
Dubbelbrytning | δ = 0,025 – 0,076 |
Dispersion | r>v mycket stark |
Pleokroism | Synlig |
Transparens | Genomskinlig till nästan opak |
Streckfärg | Röd |
Specifik vikt | 3,46 – 3,54 |
Referenser | [1][2][3] |
Piemontit är ett sorosilikatmineral av manganhaltigt epidot[3] i det monokliniska kristallsystemet med den kemiska formeln Ca2(Al,Mn3+,Fe3+)3(SiO4)(Si2O7)O(OH).[1]
Röd till rödbrun eller röd-svart till färgen, har piemontit en röd streckfärg och en glasaktig lyster.[3] Mangan (Mn3+) orsakar den röda färgen.[4] Mineralet har fått sitt namn efter en fyndighet i Prabornazgruvan i Saint-Marcel i Piemonte, Italien.[3]
Piemontit förekommer metamorfa bergarter av grönskiffer till amfibolitmetamorfa facies och i lågtemperaturhydrotermiska ådror i förändrade vulkaniska bergarter. Det förekommer också i metasomatiserade avlagringar av manganmalm. Liknande mineraler är epidot, tremolit, glaukofan, ortoklas, kvarts och kalcit.[1]