Numera är Peter Forsman ett ämne som har fått stor relevans i det nutida samhället. Vikten av Peter Forsman har diskuterats och studerats flitigt av experter inom olika discipliner, vilket har väckt intresset hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Peter Forsmans inverkan på våra dagliga liv, och analysera dess implikationer på olika områden i samhället. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i den globala ekonomin har Peter Forsman blivit ett centralt ämne för debatt och forskning. Följ med oss på denna resa genom de olika aspekterna av Peter Forsman och upptäck dess betydelse i dagens värld.
Peter Forsman | |
Död | 16 maj 1773 Karlstad, Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Orgelbyggare, klavikordbyggare, gesäll |
Redigera Wikidata |
Peter Forsman, född 1716, död 16 maj 1773 i Karlstad, Närkes och Värmlands län, var en svensk snickare, instrumentmakare och orgelbyggare i Karlstad. Han hör till den nordtysk-svenska blandtraditionen inom klavermakeri.
Peter Forsman föddes 1716. Han var 1748–1749 orgelbyggargesäll hos orgelbyggaren Olof Hedlund i Stockholm. 1748 arbetade Forsman på orgeln i Karlstads domkyrka under ledning av Hedlund. Forsman har studerat utomlands under 9 år. Han fick burskap som idkare av snickararbete 17 oktober 1748 i Karlstad. Forman kom även att arbeta som instrumentmakare i staden. Forsman arbetade sedan som snickarmästare i Karlstad från 1748 fram till sin död. Forsman avled av feber den 16 maj 1773 i Karlstad och begravdes 20 maj samma år.
Forsman gifte sig 5 september 1749 i Karlstad med Greta Maria Goldamer (1725–1773). De fick tillsammans barnen Stina Cajsa Forsman (född 1749), Greta Catarina Forsman (1750–1751), Lisa Cajsa Forsman (född 1752, död i Karlskoga), Britta Maria Forsman (1754–1755), Jan Peter Forsman (född 1755), Carl Fredric Forsman (född 1757), Gottfrid Forsman (född 1759), Jakob Forsman (född 1761), Abraham Forsman (född 1764) och Isac Forsman (född 1766).
Forsman byggde klavikord i den nordtysk-svenska blandtraditionen. Han placerad stämnaglarna parallellt på klavikord. Forsman hade fått kunskap i klavermakeri från Vetenskapsakademin publicerade handlingar mellan 1739 och 1756.
År | Bild | Omfång | Klaverstämpel | Kortal | Oktavbredd | Vågbalk | Bakre tangentstyrning | Ådring | Övrigt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Omkring 1760 | C-e3 | Liljevariant | 2 | 161 | 2 | Fena av trä | 150/30 | Den är 154,7 cm lång och 47,6 cm bred. Den ägs idag av Skaraborgs länsmuseum. Man har hittat rullar av strängtråd med olika dimensioner i instrumentet. |