I dagens artikel ska vi prata om Per Olof Hulth. Per Olof Hulth är ett ämne som har fångat människors uppmärksamhet runt om i världen, väckt stort intresse och genererat många debatter. Sedan dess uppkomst har Per Olof Hulth varit föremål för studier och forskning, vilket genererat viktiga framsteg i vår förståelse av detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Per Olof Hulth, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och möjliga framtida implikationer. Vi är glada över att fördjupa oss i denna fascinerande värld och lära oss mer om Per Olof Hulth.
Per Olof Hulth | |
Född | 2 juni 1943 |
---|---|
Död | 26 februari 2015 (71 år) |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Stockholms universitet ![]() |
Sysselsättning | fysiker |
Arbetsgivare | Stockholms universitet |
Redigera Wikidata |
Per Olof Hulth, född 2 juni 1943 i Bromma, död 26 februari 2015 i Nacka församling[1], var en svensk astrofysiker.
Hulth disputerade 1976 vid Stockholms universitet[2] där han senare blev professor i experimentell astropartikelfysik. Hulth arbetade också vid CERN i Genève och medverkade både i AMANDA-projektet vid sydpolen och dess efterföljare IceCube, som syftar till att fånga in neutriner från galaxkärnor.[3] Han var IceCube-projektets talesman 2001-2005.[4]
Hulth invaldes 2004 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.[3]
Han var ordförande i Föreningen Vetenskap och Folkbildning 1988–1998.[5]
Per Olof Hulth var äldre bror till politikern Mats Hulth.
|