Per Brahes hus

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Per Brahes hus. Oavsett om det är ett ämne, en person eller en dejt har Per Brahes hus en betydande inverkan på vårt samhälle. Genom historien har Per Brahes hus spelat en viktig roll i att forma vår kultur och hur vi förstår världen omkring oss. Genom den här artikeln kommer vi att upptäcka vikten av Per Brahes hus och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Gör dig redo att fördjupa dig i en unik och spännande resa för att bättre förstå Per Brahes hus!

Ej att förväxla med Brahehus.
Brahes hus är det höga huset i mitten.
Målning av Elias Martin (1739–1818)

Per Brahes hus (även Braheska huset, initialt Gyldenklouska huset) var en byggnad på norra delen av Helgeandsholmen i Stockholm, uppförd 1648 av greve Per Brahe d.y. Huset, som efter reduktionen kvarstod in på 1800-talet, användes bland annat av Kungliga Biblioteket (1730–68), Riksarkivet, Vetenskapsakademien, Borgrätten, Kungliga Husgerådskammaren och som bostad för hovstallmästaren. Revs 1815.

Referenser

  1. ^ Lundkvist, Klas (2006). Norrbro och Strömparterren. Stockholm: Trafikkontoret, Stockholms stad : Stockholms stadsmuseum. Libris 10221944. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6849 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar