Per-Eric Ringaby

I den här artikeln ska vi utforska Per-Eric Ringaby, ett ämne som har genererat stort intresse och debatt de senaste åren. Per-Eric Ringaby är ett koncept som har fångat uppmärksamheten hos experter inom olika områden, och dess relevans har ökat i det nutida samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Per-Eric Ringaby, från dess historia och utveckling till dess inverkan idag. Vi kommer också att undersöka olika perspektiv och åsikter om Per-Eric Ringaby, med målet att ge en heltäckande bild av detta ämne. Oavsett din nivå av förtrogenhet med Per-Eric Ringaby, försöker den här artikeln erbjuda ett nytt utseende och fördjupa din förståelse.

Per-Eric Ringaby
Född16 februari 1916
Örebro norra församling, Sverige
Död1 augusti 1999 (83 år)
Täby församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker, godsägare
Befattning
Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1958–1963)
Andrakammarledamot, Örebro läns valkrets (1964–1970)
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1971–1974)
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1974–1976)
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1976–1979)
Politiskt parti
Högerpartiet
Redigera Wikidata

Per-Eric Ringaby, född 16 februari 1916 i Örebro, död 1 augusti 1999 i Täby, Stockholm, var en svensk godsägare och moderat politiker.

Ringaby var godsägare i Ullersäter. I riksdagen var han ledamot 1958-1964 i första kammaren och från 1965 i andra kammaren invald i Örebro läns valkrets.

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7, läst: 13 september 2021.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 139, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfkWg, läst: 9 april 2022.
  3. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.
  4. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.
  5. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.
  6. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 238, digital avbildning.