I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Peder Severin Krøyer ur olika perspektiv, med syftet att analysera dess inverkan på det moderna samhället. Från dess ursprung till dess inflytande idag, kommer vi att ta en rundtur i de mest relevanta aspekterna relaterade till Peder Severin Krøyer. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga implikationer och konsekvenser som Peder Severin Krøyer kan få inom olika områden, samt de framtidsperspektiv som detta ämne väcker. Genom en detaljerad och uttömmande analys ska vi försöka belysa Peder Severin Krøyer och dess relevans i samtiden.
Peder Severin Krøyer | |
![]() | |
Född | Peder Severin Krøyer 23 juli 1851[1][2][3] Stavangers kommun |
---|---|
Död | 21 november 1909[2][1][3] (58 år) Skagen, Danmark |
Medborgare i | Norge och Konungariket Danmark[4][5] |
Utbildad vid | Det Kongelige Danske Kunstakademi ![]() |
Sysselsättning | Målare[6], skulptör, grafiker[7] |
Noterbara verk | Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen, Sommarafton på Skagen Sønderstrand, Rosor (målning) och Sankt Hansblus på Skagen strand |
Maka | Marie Krøyer (g. 1889–1905, skilsmässa)[8] |
Barn | Vibeke Krøyer (f. 1895) |
Föräldrar | Henrik Nikolai Krøyer |
Utmärkelser | |
Hederslegionen Thorvaldsenmedaljen | |
Redigera Wikidata |
Peder Severin Krøyer, ibland benämnd P.S. Krøyer, född 23 juli 1851 i Stavanger i Norge, död 21 november 1909 i Skagen, var en dansk konstnär. 1889-1905 var han gift med Marie Krøyer.
Krøyer föddes av norska föräldrar men upptogs som fosterson av sin moster och hennes man Henrik Nikolai Krøyer och antog därför deras efternamn. Han studerade vid konstakademien och kom därefter till Hornbæk där han 1875 målade sina första, något tunna och omständliga fiskarbilder. År 1877 studerade Krøyer hos Bonnat i Paris och lärde där känna formen i stort och studerade valörmåleri. I Spanien tog han 1878 intryck av den måleriska realismen särskilt hos Velázques, vilket syns i målningarna Sardineri i Bretagne (1879, Statens Museum for Kunst) och Italienska byhattmakare (1880, Den Hirschsprungske Samling). Den senare bilden, som genom sin framställning av det svettiga arbetet i ett mörkt, osunt kyffe bröt starkt mot folklivsromantikens italienska idyller, och väckte mycken diskussion i Köpenhamn.
Krøyer kom dock inte att fortsätta på den proletära linjen. Han kom istället tillsammans med djur- och landskapsmålaren Theodor Philipsen att bli den som i Danmark införde det helt ljusa friluftsmåleriet med tendens mot impressionismen. Krøyer var aktiv i grundandet av Kunstnernes Frie Studieskoler. På Skagen, där han 1882 slöt upp vid Michael Anchers sida, utvecklade han sig till en av Skandinaviens främsta målare. Sinnessjukdom ärvd från modern avbröt dock i förtid hans produktivitet. Han utförde främst landskapsmålningar med figurer men även skickligt komponerade grupporträtt. Krøyer är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[9].
|