Nuförtiden är Peder Axelsson Banér ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Med sin påverkan på samhälle, ekonomi och kultur har Peder Axelsson Banér skapat ett växande intresse för sina studier och analyser. Från dess historiska ursprung till dess relevans i den moderna världen har Peder Axelsson Banér satt en bestående prägel på olika aspekter av vardagen. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska betydelsen och inflytandet av Peder Axelsson Banér, såväl som dess konsekvenser för framtiden.
Peder Axelsson Banér | |
Död | 7 juli 1565[1][2] |
---|---|
Begravd | Uppsala domkyrka[2] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Militär[2] |
Befattning | |
Hovjunkare[2] | |
Föräldrar | Axel Nilsson[2] Margareta Pedersdotter Bjelke[2] |
Släktingar | Sten Axelsson Banér (syskon)[2] Gustav Axelsson Banér (syskon)[2] |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Peder Axelsson Banér, född 1540 eller 1541, och död 7 juli 1565, var en svensk amiral. Han är begravd i Uppsala domkyrka.[3]
Han är mest känd för sin tapperhet under nordiska sjuårskriget. Peder deltog som skeppshövitsman och underamiral under slagen vid Bornholm 1563, vid Öland 1564 och vid Bukow samt i slaget mellan Rügen och Bornholm 7 juli 1565, där han stupade.[4]
Peder Axelsson Banér var son till Axel Nilsson (Banér) och hans hustru Margareta Pederdotter (Bielke). Han var bror till Gustav Axelsson Banér och Sten Axelsson Banér.[5]
|