I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Paul Scheerbart, ett ämne/person/händelse som har fångat miljontals människors uppmärksamhet runt om i världen. Det är viktigt att vi grundligt förstår vad Paul Scheerbart är och hur det har påverkat olika aspekter av vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska ursprunget till Paul Scheerbart, dess nuvarande konsekvenser och möjliga framtida utvecklingar. Dessutom kommer vi att betona den relevans som Paul Scheerbart har idag och hur det har påverkat olika områden i våra liv. Utan tvekan är Paul Scheerbart ett ämne/person/händelse som förtjänar att utforskas i detalj och vi är glada över att fördjupa oss i detta fascinerande universum.
Paul Scheerbart | |
![]() | |
Pseudonym | Kuno Küfer |
---|---|
Född | 8 januari 1863 Danzig |
Död | 15 oktober 1915 (52 år) Berlin |
Yrke | Författare |
Nationalitet | ![]() |
Språk | Tyska |
Verksam | 1887–1915 |
Genrer | Epik Dramatik Lyrik |
Webbplats | Scheerbart.de |
Paul Carl Wilhelm Scheerbart, född 8 januari 1863 i Danzig (nuvarande Gdańsk), död 15 oktober 1915 i Berlin, var en tysk författare av romaner, pjäser och dikter, men även konstkritiker, uppfinnare och illustratör.
Paul Scheerbart började 1885 läsa filosofi och konsthistoria. Från 1887 bodde han i Berlin i egenskap av diktare och gjorde sina första försök att uppfinna perpetuum mobile. 1892 grundade han ett förlag för tyskspråkiga "fantaster" eller författare av fantastik, "Verlag deutscher Phantasten".
Under hela sitt liv hade han ekonomiska problem. Efter diverse publiceringar, bland annat i den anarkistiska veckotidskriften Kampf, fick han med romanen Die große Revolution,[2] som utkom 1902 på det nygrundade Insel Verlag,[3] ett erkännande i litterära kretsar men utan att nå några försäljningssiffror att tala om. Den unge Ernst Rowohlt utgav 1909 Scheerbarts uppsluppna diktsamling Katerpoesie [4] som en av bokförlaget Rowohlts första böcker.
Scheerbarts fantasifulla uppsatser om glasarkitektur påverkade unga arkitekter som Bruno Taut, men även Walter Benjamin i det verk som kallas Passagearbetet. Benjamin skrev redan 1917 en uppskattande essä om boken Lesabéndio, som i likhet med flera andra av Scheerbarts verk utspelar sig på främmande planeter.[5]
Till hans dryckeskamrater i Berlin hörde Erich Mühsam, som ägnade ett kapitel åt Scheerbart i boken Unpolitische Erinnerungen.[6] Scheerbart var för övrigt nära vän med Richard Dehmel. Hans idéer om teaterkonsten sägs ha haft ett visst inflytande på fransmannen Alfred Jarry.
Micky Remann, en nutida tysk föreläsare i ämnet, själv benämnd "ordakrobat", har försökt sammanfatta Paul Scheerbart med orden "det arkitektur-litterära avantgardets pre-psykedeliska perpetuum mobile" [7]. Scheerbart finns på svenska sedan 2017 med boken Glasarkitektur. Sven-Olov Wallenstein introducerade då hans tankar i detta ämne, tillsammans med brev av arkitekten Bruno Taut och Walter Benjamins uppsats Erfahrung und Armut.
|