Paul Levi

I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Paul Levi på djupet. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället kommer vi att dyka in i en mängd olika aspekter relaterade till detta ämne. Vi kommer att analysera dess implikationer i kultur, ekonomi och politik, såväl som dess roll i människors dagliga liv. Genom expertintervjuer, fallstudier och statistiska data kommer vi att erbjuda en komplett och balanserad bild av Paul Levi, i hopp om att ge våra läsare en klar och djup förståelse av detta fenomen. Utan tvekan är Paul Levi ett ämne som inte kommer att lämna någon oberörd, och vi är glada över att kunna dela med oss ​​av allt vi har upptäckt om det.

Paul Levi
Född11 mars 1883[1][2]
Hechingen[3], Tyskland
Död9 februari 1930[1][2] (46 år)
Berlin[4]
BegravdWilmersdorfer Waldfriedhof Stahnsdorf
Medborgare iTyskland
SysselsättningPolitiker[5], advokat
Befattning
Ledamot av Weimarrepublikens riksdag
Politiskt parti
SPD
Tysklands kommunistiska parti (–)
Tysklands oberoende socialdemokratiska parti
Redigera Wikidata

Paul Levi, född 11 mars 1883 i Hechingen, död 9 februari 1930 i Berlin (självmord), var en tysk kommunistisk politiker aktiv inom Komintern.

Levi blev ledargestalten inom den tyska kommunistiska rörelsen efter morden på Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht år 1919, men uteslöts själv ur Tysklands kommunistiska parti (KPD) efter direktiv från Kominterns ledning 1921 då han vänt sig emot det så kallade marsupproret och att KPD:s allmänna strategi var alltför inriktad på kupper. Han anslöt sig därefter först till Unabhängige Sozialdemokratische Partei Deutschlands (USPD), men gick snart vidare till socialdemokratiska SPD, där han stannade, och hade uppdrag bland annat som riksdagsledamot, fram till sin död.

Levi har bland annat utgett Unser Weg (1921).[6]

Källor

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6kd9fhr, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Frankfurter Personenlexikon, Frankfurter Personenlexikon-ID: 3068, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 82 

Externa länkar

Auktoritetsdata