I följande artikel kommer vi att undersöka ämnet Padjelantaleden på djupet och ta upp dess implikationer, egenskaper och relevans i dagens samhälle. Vi kommer att analysera olika perspektiv och åsikter från experter i ämnet, såväl som fallstudier och konkreta exempel som kommer att hjälpa till att bättre förstå vikten av detta ämne. Dessutom kommer vi att ta upp möjliga framtida trender relaterade till Padjelantaleden och dess inverkan på olika områden. I enlighet med dessa linjer kommer vi att försöka ge en heltäckande översikt av Padjelantaleden och erbjuda våra läsare en bred förståelse för detta fascinerande ämne.
Padjelantaleden | |
![]() Vandring på Padjelantaleden med Akkamassivet i bakgrunden. | |
Längd | 150 km |
---|---|
Plats | ![]() |
Ändpunkter | Änonjalme/Vaisaluokta, Kvikkjokk |
Sevärdheter | Padjelanta nationalpark, Vásstenjávrre, Virihávrre, Tarradalen |
Padjelantaleden är en cirka 150 km lång vandringsled mellan Kvikkjokk och Änonjalme i Lappland. Vandringen går genom Tarradalen, förbi Staloluokta sameviste samt sjöarna Vásstenjávrre och Virihávrre i Padjelanta nationalpark och längs älven Vuojatädno till dess utlopp i Akkajaure. Övernattningsstugor och enklare provianteringsmöjligheter finns utmed hela sträckan, som är relativt lättgången. Stugorna utanför nationalparken drivs av Svenska Turistföreningen medan stugorna i nationalparken förvaltas av områdets samer via Badjelánnda Laponia Turism. Sommartid bedrivs båttrafik mellan Ritsem, Änonjálmme (Akkastugorna) och Vaisaluokta. Sträckorna Kvikkjokk–Tarrekaise och Stáloluokta–Stora Vuojatädno-bron (norr om Låddejåhkå) är gemensamma med Nordkalottleden.
11 km norr om Låddejåhkå kan man vika av från Padjelantaleden och följa Nordkalottleden till Vaisaluoktastugan och etapperna från Låddejåhkå blir då