Oviksfjällen
I dagens värld är Oviksfjällen ett ämne som väcker intresse och uppmärksamhet hos ett brett spektrum av individer. Oavsett om det är för sin historiska relevans, dess inverkan på dagens samhälle eller dess betydelse för framtiden, har Oviksfjällen blivit en samlingspunkt för diskussion och debatt. Dess inflytande sträcker sig till olika områden, från politik och ekonomi, till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Oviksfjällen, analysera dess utveckling över tid, dess implikationer och möjliga implikationer för den samtida världen.
Oviksfjällen (sydsamiska: Luvlietjahkh) är ett fjällområde i västra Jämtland, cirka 30 km väster om Storsjön. Fjällen är renbetesområde för Tossåsens sameby. Väster om fjällen ligger Glens sameläger.
Oviksfjällens högsta topp är Hundshögen, 1 372 m ö.h. Söder om Hundshögen ligger Valskaftet. Norr om Hundshögen ligger i ordningsföljd (sett vid horisonten från till exempel Frösön): Storfjället, Östfjället, Falkfångarfjället (sydsamiska: Håltohke), Drommen samt Västerfjället. Mellan Drommen och Västerfjället ligger Bydalen och Höglekardalen. Därifrån utgår flera markerade vandrings- och skidleder som också har ändpunkter i bland annat Arådalen och Gräftåvallen.
Oviksfjällen hör huvudsakligen till Ovikens socken (Bergs kommun), med undantag för Västerfjället som ligger i Hallens socken.
Strax nordost om Hundshögen ligger Dörrsjöarna, vilka huvudsakligen avrinner mot norr genom Lekarån.
Massivet är uppbyggt av kvartsit, som är en hård och motståndskraftig bergart. I de östra delarna finns ett antal smältvattenrännor, som är djupa och har bildads vid inlandsisens avsmältning. Dromskåran är välkänd.