Otto Bartning

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Otto Bartning och utforska dess ursprung, utveckling och relevans idag. Otto Bartning har varit föremål för intresse och studier av experter inom olika områden, som har ägnat tid och kraft åt att förstå dess många aspekter. Vi kommer att analysera hur Otto Bartning har påverkat samhället över tid och hur det har tolkats av olika kulturer och generationer. Dessutom kommer vi att undersöka dess roll i människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på konst, vetenskap och teknik. Genom den här artikeln vill vi belysa Otto Bartning och ge en heltäckande bild av detta relevanta och spännande ämne.

Hus i Großsiedlung Siemensstadt
Erlöserkirche i Münster

Otto Bartning, född 12 april 1883 i Karlsruhe, död 20 februari 1959 i Darmstadt, var en tysk arkitekt och arkitekturteoretiker.

Efter studentexamen 1902 började Otto Bartning studera vid Königliche Technische Hochschule i Berlin. År 1905 började han arbeta som arkitekt i Berlin och kom aldrig att avsluta sina studier. Tillsammans med Walter Gropius kom han i slutet av 1918 att arbete fram Bauhauskonceptet. Bartning var med och formulerade programmet men Gropius gick sedan vidare med projektet. Efter att Bauhaus flyttat till Dessau var Bartning 1926-1930 direktör vid den nygrundade Bauhochschule i Weimar. Han var dock fortfarande aktiv i Berlin, bland annat i föreningen Der Ring. Efter andra världskriget var han med och återgrundade Deutscher Werkbund och var president för Bund Deutscher Architekten.

Internationellt har Otto Bartning blivit känd för den tvåtorniga kyrka han ställde ut på Pressa-utställningen i Köln 1928. Den återuppfördes sedan i Essen som Melanchthon-Kirche men förstördes av brandbomber 1943. Efter andra världskriget kom han att skapa Notkirchen, en metod för att snabbt och till lägre kostnad uppgöra kyrkor efter andra världskriget.

Otto Bartning blev närmare känd för en svensk publik genom Axel Rappes prästmötesavhandling Domus Ecclesiae (1962). Här analyserades Bartnings teori omkring kyrkobyggande, där han ofta förordade centralplaner, och några av hans kyrkobyggnader presenterades, bland dem Auferstehungskirche i Aachen samt Gustaf Adolfskirche från 1932–1934 i Charlottenberg i Berlin.

Verk

Externa länkar

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.


Auktoritetsdata