Orodromeus

I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Orodromeus och dess inverkan på olika områden i livet. Från sitt ursprung till sin närvaro i dagens samhälle har Orodromeus spelat en grundläggande roll i hur vi interagerar, arbetar och förhåller oss till omvärlden. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna om Orodromeus, såväl som dess utveckling över tid. Den här artikeln försöker ge en komplett och flerdimensionell bild av Orodromeus, så att läsarna bättre kan förstå dess betydelse och betydelse i olika sammanhang.

Orodromeus
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Sen krita
Illustration av Orodromeus.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
InfraklassHärskarödlor
Archosauria
ÖverordningDinosaurier
Dinosauria
Ordning†Fågelhöftade dinosaurier
†Ornithischia
Underordning†Cerapoder
†Cerapoda
Infraordning†Ornithopoder
†Ornithopoda
Familj†Hypsilophodontider
†Hypsilophodontidae
Släkte†Orodromeus
Horner 1988
Art†O. makelai
Vetenskapligt namn
§ Orodromeus makelai
Hitta fler artiklar om djur med

Orodromeus ("Bergspringare") var ett släkte små tvåbenta, växtätande dinosaurier som levde i Nordamerika ( Montana ) under slutet av krita. Den är välkänd från flera fossil från både ungdjur, vuxna och ungar.

Om Orodromeus

Orodromeus var omkring 2, 1 meter lång, med typiska drag för småväxta ornithopoder: den hade korta framben med små händer, långa fågelliknande ben och en lång svans. Skallen var kilformad och hade näbb framtill. Formen på tänderna pekar på en kost av bär och frukter, och kanske en del insekter.

Man har även hittat hela bon efter Orodromeus, som visar att de lade omkring 12 ägg åt gången. Det är möjligt att Orodromeus levde i flock, och tog hand om sina ungar som vissa större ornithopoder gjorde. Om fara hotade kunde Orodromeus springa ifrån den, kanske så fort som 60 km/tim. Orodromeus kan ha varit byte för Troodon, Dromaeosaurus och Gorgosaurus.

Källor